Jorden är jordbrukarens viktigaste redskap

Peter Nyman, Benjamin Nyman
Far och son Peter och Benjamin Nyman är nyast i raden av flera generationer jordbrukare.

Att ta hand om jord och mark för kommande generationer är viktigt för jordbrukare. För att klara av det i praktiken krävs sakkunskap, ekonomi och långsiktigt tänkande.

På en gård på Östensövägen i Bennäs, liksom på många andra gårdar runt om i Österbotten, går det nästan att känna historiens vingslag. Peter Nyman representerar trettonde generationen jordbrukare.

– Vi tog över gården 1986 och nu börjar det vara dags för nästa generationsväxling igen, säger Peter Nyman.

Den här gången är det sonen Benjamin Nyman som tar över.

– Det är roligt men inte alls självklart att han skulle ta över. Det kräver ett enormt intresse, annars går det inte, säger Peter Nyman.

För Benjamin Nyman är satsningen på gården ett beslut som har växt fram.

– Det jag gillar mest är kanske friheten, att få lägga upp min egen arbetsdag, säger Benjamin Nyman.

Cirkulärt på riktigt

På Nymans gård odlas potatis, vall och spannmål. Närmare 200 tjurar bor också där. Helheten skapar ett miljövänligt kretslopp, ett kretslopp som i praktiken är flera steg närmare cirkulär ekonomi än vad de flesta andra branscher klarar av.

Peter Nyman
Peter Nyman vid ett löpande band där potatis skalas och tvättas

På gården odlas all potatis inom en radie på fem kilometer. Lagerhantering och skalning av potatis sköts på plats. Slutkunderna hittas i närregionen, bland dem till exempel storkök, restauranger och privatpersoner.

Tjurarna äter foder som är tillverkat på den egna gården, till och med potatisavfallet kommer till nytta. Naturgödsel från djuren sprids sedan ut på åkern.

Bättre miljö och större skördar

Peter Nyman säger att målet med jordbruket är att minska belastningen på åkrarna samtidigt som skörden ska bli större. För att det ska lyckas krävs rätt verktyg och sakkunskap. Ett konkret exempel är att se till att odla rätt växter i rätt ordning, så åkern ger maximal skörd samtidigt som den hinner återhämta sig.

För att lyckas med det i praktiken krävs också satsningar på till exempel täckdikning och underbevattning, alltså olika metoder för att se till att fuktigheten i åkern är den rätta.

Med täckdikning menas att man skapar kanaler för att leda bort överskottsvatten från åkern. Att det är viktigt för skördarna intygas av Benjamin Nyman, som jobbat mycket med att spola täckdiken, en tjänst han även erbjuder till andra.

Benjamin Nyman
Benjamin Nyman inspekterar utrustning som han använder vid spolning av täckdiken.

Ekonomitänkande krävs

För att kunna jobba aktivt med miljöfrågor på en gård krävs förutom vilja att det finns ekonomiska fundament. Stefan Östman, som driver en gård på Söderfjärden i Solf, säger att det hela tiden krävs en balans mellan miljöåtgärder och ekonomi.

Stefan Östman driver ett familjejordbruk som han tagit över efter föräldrarna. Genom åren har verksamheten skalats upp rejält, just för att få ekonomi i det hela.

– Lönsamheten sjunker men till vår fördel är Söderfjärden mycket bra mark, bland den bästa i landet, säger Stefan Östman.

”Jorden viktigast”

Stefan Östman vid Söderfjärden
Stefan Östman ser ut över Söderfjärden.

Stefan Östman säger att jorden är det viktigaste vi har. Östman säger att det här är något som jordbrukare konkret beaktar i det dagliga arbetet.

– Det är jorden vi lever av och den ska skötas väl, säger han.

Att marken är bättre när det är dags att lämna över till nästa generation är för många mera än en strävan, nästan ett måste.

– Så är det också i vårt fall, vi har satsat på kalkning och otroligt mycket på dränering, säger Östman.

Passion för dränering och underbevattning

Att Stefan Östman är mycket intresserad och sakkunnig när det gäller dränering och underbevattning står snabbt klart när man pratar med honom. Hans egna åkrar är bra exempel på att det verkligen går att öka skördar genom rätt bevattningstrategier.

Stefan Östman har varit delaktig i flera projekt där saken vetenskapligt undersökts, till exempel genom att prova olika metoder på tre nästan identiska åkrar.

Stefan Östman är själv en pionjär när det gäller specifikt underbevattning, alltså att man genom brunnar och väluttänkta system under marken kan bevattna jorden underifrån.

– I Finland är vi långt framme när det gäller dränering och underbevattning, säger Östman, som genom sitt föreningsengagemang i frågan rest runt i världen.

Stefan Östman
”I Finland är vi långt framme när det gäller dränering och underbevattning”, säger Stefan Östman.

Jordbrukarna är överens

När det gäller den genuina viljan och strävan att ta hand om jorden är Nymans och Östmans gårdar inga undantag. ProAgria Lantbrukssällskapets experter säger att undersökningar visar att just det här är en av de frågor som jordbrukare ser som viktigast.

– Att sköta om markens produktionsförmåga uppfattas som viktigt, att ta väl hand om jorden är grunden man står på för att lyckas nå en god skörd, säger Margareta Slotte, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet.

Att ta väl hand om jorden är grunden man står på för att lyckas nå en god skörd.

Experthjälp finns att få

En förutsättning för att kunna odla över huvud taget är att marken inte är för våt. Alla jordbrukare är ändå inte experter på dränering och behöver inte heller vara det.

I dräneringsfrågor, liksom i allt annat som är centralt för jordbruket, är Lantbrukssällskapets roll att hjälpa producenterna att göra ett så bra jobb som möjligt.

Mikael Blomqvist

Sakkunskap finns inom sällskapet och jordbrukare tar ofta kontakt med dem när det finns behov, till exempel av täckdikning. Organisationens experter kan då hjälpa till med allt från markundersökning till planering av åtgärder.

– Många anlitar sedan entreprenörer som gör jobbet så kombinerat med våra tjänster blir det en nyckel-i-hand-lösning, säger Mikael Blomqvist, dräneringsplanerare.

Hjälp också att komma igång

Modern samhällsutbyggnad och asfaltering ställer stora krav på grundtorrläggningen.

– Det byggs bostadsområden och industriområden på ställen där det förr fanns åkrar och dikessammanslutningar, säger Mikael Blomqvist.

Gamla dikningssammanslutningar har i många fall juridiskt ansvar för att se till att grundtorrläggningen sköts, trots att engagemanget kanske saknas.

Jenny Sundkvist
Jenny Sundkvist

Projektet ”Greppa vattnet i Österbotten” har startats för att aktivera dikningssammanslutningar och hjälpa till att starta upp rensningsprocesser.

– Vi vill hjälpa sammanslutningar i hela Österbotten att komma igång, säger Jenny Sundkvist som tillsammans med Mattis Nysand jobbar med projektet.

Markstruktur och klimatförändring

Dräneringsfrågorna är också tätt kopplade till något som kallas markstruktur, förenklat förklarat alltså hur marken är uppbyggd och hur packad jorden är.

– Markstrukturen behöver vara god, det ger bättre skörd. Det ger rum för rötter att växa och gör näringsämnen tillgängliga, säger Margareta Slotte.

Meira-Pia Lohiluoma, direktör för ProAgria Lantbrukssällskapet, lyfter fram att jord- och skogsbruket i stor skala faktiskt binder kol redan i dagsläget, något som många andra sektorer bara drömmer om. Hon säger att hon därav önskar respekt för jordbrukare och alla som odlar mark och skog.

– Vi har naturliga nycklar till klimatförändringen, nycklar som används varje dag, säger Meira-Pia Lohiluoma.

Artikeln publiceras som en del av ProAgria Lantbrukssällskapets projekt Lokalt nu – konsumenten i fokus!
Lokalt nu stöds av NTM_ÖSL_AÖ_EJFLU

 

LÄS MER FRÅN SERIEN:

Österbottens gårdsbutiker samlas på nätet – Att köpa lokalt bildar ett positivt kretslopp

Helheten avgör om maten blir klimatsmart – Österbottniska bönder jobbar hårt och smart för klimatet

Ditt val i butiken avgör – Österbottniska bönder satsar hårt och tillsammans för att hålla sig i framkant

Lämna ett svar