Jordbrukare har i alla tider varit snabba på att ta till sig innovationer. Ett helhetstänk, med ingredienser som satellitteknik, rätt växtföljd och hårt arbete, skapar dagens klimatsmarta mat.
Klimatsmart är ett modeord men rådgivarna på ProAgria Lantbrukssällskapet säger att det egentligen inte är några nya saker, att det alltid handlat om att bruka jorden på rätt sätt, med rätt metoder och på rätt tid. En klimatsmart odling är med andra ord en välskött helhet.
– Historiskt sett har jordbrukare alltid varit bra på att ta tillvara resurser, säger Margareta Slotte, växtodlingsrådgivare.
– Odling i sig är klimatsmart, det är heller inte bara skörden det är frågan om utan växtens rotsystem och markstruktur medverkar till det, säger Jan-Erik Back, växtodlingsrådgivare.
Österbottniska bönder jobbar mycket med miljövänlighet och klimatvänliga lösningar. Det finns ett helhetstänkande, där en massa faktorer påverkar slutresultatet. Till sin hjälp tar lantbrukarna teknologi och ny kunskap, som satellitteknik och moderna metoder för att behålla rätt fuktbalans i jorden.
Ekologisk odling nyckel för ekologisk mjölk
Jussi Murto-Koivisto och Linda Pellfolk driver en ekologisk mjölkgård, JMK-Milkhouse, i Närpes. De producerar själva allt grovfoder till djuren. På gården odlas både spannmål och proteingrödor, som bondbönor och ärter.
För att kunna kalla sig en ekologisk gård finns det mycket krav som ska uppfyllas. Det finns till exempel skilda beteskrav och utrymmeskrav på djuren och bönderna får inte använda kemiska gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel.
– På åkersidan är det en utmaning, att till exempel få kväve att räcka till är inte lätt, säger Jussi Murto-Koivisto, som ägnat natten innan intervjun till att på åkrarna sprida en restprodukt från biobränsletillverkning som innehåller lite kväve.
Rätt växter i rätt ordning
Växtföljden, alltså att man på samma åker byter odlingsväxter, är viktigt både i konventionellt och ekologiskt jordbruk. Genom att välja rätt växter i rätt ordning kan man till exempel undvika en del problem med ogräs.
– Variation är en av de viktigaste metoderna för biologisk bekämpning, säger Jussi Murto-Koivisto.
Linda Pellfolk säger att valet av ekologiskt eller inte bottnar i värderingar, i vilka utgångspunkter en individ har.
– Här är det ett fungerande kretslopp som vi har byggt upp, säger Pellfolk.
Vill vända spegeln
En annan lantbrukare som tänkt mycket på klimatfrågor och miljö är Robert Lillhonga i Karleby. Han är mycket kritisk till klimatdebatten och tycker att både diskussionen och informationen ofta snedvrids. Överlag tycker han att pekfingrar vänds mot helt fel håll.
– Det är nog inte de områden där det är grönt och växer något som ska förändras, utan snarare områden där det inte växer något utan bara finns asfalt, betong och plåttak, säger Lillhonga.
Datastyrning stor miljögärning
Gården som Lillhonga driver tillsammans med sin familj har specialiserat sig på spannmålsodling och entreprenad. Med entreprenad menas här att de gör vinterunderhållsarbeten och i mån av möjlighet sköter om andras jordbruk.
Gården har satsat en hel del i datateknik och automatisering. Förutom ekonomiskt smart är det många gånger en miljögärning. Ta till exempel traktorn som utrustats med automatstyrning. På traktorns tak finns en mottagare, vilket gör att den hela tiden är uppkopplad och systemen i realtid vet var fordonet rör sig.
I praktiken betyder det här till exempel att man undviker att göra överlappningar, som att harva två gånger på samma ställe. För gården har det inneburit att de kan köra ungefär 20 procent mindre, vilket blir mycket när det är hela 200 hektar som ska tas hand om. Samma typer av besparingar av både ekonomi och miljö får man när det gäller utsäde, tröskning och sprutning.
När det gäller sprutningen har gården gjort investeringar i en växtskyddsspruta och teknik som ser till att inget område besprutas två gånger. Allt kan också kopplas ihop till färsk satellitdata om växtlighet som ser till att rätt områden får precis rätt doser.
– En verklig utmaning är att få alla system, ofta med olika tillverkare, att kommunicera med varandra, säger Robert Lillhonga.
Ärter är smarta växter
Sören Stenroos har två olika jobb där miljöfrågor är viktiga. Stenroos driver ett eget lant- och skogsbruk i Malax samtidigt som han jobbar för Österbottens Kött i Vasa med till exempel utfodringsplanering och spannmålshandel.
Växtodling har alltid intresserat honom. Själv odlar han spannmål och proteingrödor, på åkrarna växer till exempel korn, havre, vete och ärter.
– Ärter har en viktig roll som kvävefixerande växter, de fixerar kväve från luften och lagrar det i marken, säger Stenroos.
– Sköter man det här på rätt sätt så finns det till godo för nästa års växt.
Kanten är en viktig del för att gynna mångfald
I år tänker Sören Stenroos prova något nytt för honom, ”att så en kantzon” som det kallas. Stenroos har lämnat en kant på en åker osådd och nu planerar han så blommor och grönt där för insekternas skull.
– I Sverige är det vanligare att man gör så här, men för mig blir det ett experiment och vi får se om det gör någon nytta, säger han.
Tanken bakom experimentet är att slutresultatet är bra för pollinerare, alltså främst bin och humlor.
Klimatsmart mat
Koldioxidavtryckets betydelse växer och är någonting många börjat beräkna. Det handlar om att räkna ut det totala utsläppet av växthusgaser orsakade av till exempel ett företag eller av en produkt. Sören Stenroos säger att avtrycket är något som finns med i tankarna hela tiden, både på den egna gården och på det andra jobbet.
ProAgrias rådgivare håller med och berättar att många olika verktyg för att mäta produktionens och slutprodukters klimatavtryck utvecklas och tas i bruk som bäst, både inom växt-, mjölk- och köttproduktion.
Sören Stenroos säger att han personligen har en jordnära bild av vad det innebär att vara klimatsmart.
– Klimatsmart för mig betyder att använda mat och sånt som är närproducerat så långt det är möjligt, säger han.
Helheten avgör
Jordbruket i Finland använder mindre gödsel än i många andra länder. Landets läkemedelsanvändning inom köttproduktion är också liten med internationella mått mätt.
– Vi har till och med världens bästa livsmedelssäkerhet, bevisat av en undersökning bland 113 olika länder, säger Meira-Pia Lohiluoma, direktör för ProAgria Lantbrukssällskapet.
Finland har världens bästa livsmedelssäkerhet.
Med gamla och nya tekniker värnar jordbrukarna i Österbotten verkligen om sin jord. Det kalla klimatet ger både för- och nackdelar.
– Den naturliga mullhalten är en fördel här, bristen på bra jord är ett problem till exempel i Mellersta Europa, säger Jan-Erik Back.
Margareta Slotte säger att djurhållning och växtproduktion stöder varandra på ett bra sätt i Finland. Ett praktiskt exempel är hur vallodling används. Med vallodling, som ses som miljövänlig, menas att man sår vallväxter som till exempel kan bli hö.
– Genom djurhållning går det att utnyttja vall effektivt, säger Slotte.
Att Finland på riktigt har fyra årstider gör därtill att våra bekymmer med skadedjur inte är så stora och att mindre bekämpningsmedel kan användas.
LÄS OCKSÅ: