Jesper Pått, sotare på NY-JA, trivs jättebra med sitt jobb. Han bestämmer själv hur han bygger upp sin arbetsdag och har kontroll över hur mycket han jobbar.
Ifjol höstas tog den Veikarsbördige Maxmobon Jesper Pått beslutet att utbilda sig till sotare. Pått jobbade då som restaurangkock och coronatider gjorde arbetssituationen osäker.
– Mest ville jag ändå prova på något nytt och även få kvällar och helger lediga, säger Jesper Pått.
Valde NY-JA
Jesper Pått såg en annons att NY-JA Sotnings och fastighetsservice var villiga att lära upp nya sotare och bestämde sig för att ta chansen. Pått intervjuades av ett rekryteringsföretag och klarade sig bra. Han kom vidare till intervjuer med det österbottniska familjeföretagets ledning, som också fick förtroende för honom.
Strax efter att uppsägningstiden på Påtts gamla jobb var över började han som lärling på NY-JA. Under ett par månader lärde han sig sotaryrket ute på fältet. Han övervakades av de andra sotarna, i det här fallet Kjell Knipström, Arto Hautaluoma och Anders Öhling.
– Arbetet var ungefär som jag föreställde mig även om det är lite mera att hålla reda på än jag trodde, säger han.
Jesper Pått är klar med sin lärlingstid och har nu jobbat självständigt för NY-JA i cirka ett år.
– Mestadels jobbar jag på egen hand, medan vi på större projekt kan vara ett par stycken, säger han.
Så ser arbetsdagen ut
En vanlig arbetsdag för Jesper Pått börjar vid 8-tiden. Därefter sotar han 2-3 hus i timmen, hur många det blir på en dag beror mycket på körsträckorna mellan husen.
Pått har frihet över sitt eget arbetsschema. Han bestämmer till exempel när han slutar, något som brukar bli klockan 3, 4, 5 eller 6.
– Oftast är det vid 4-tiden och jag tror faktiskt inte jag jobbat en enda helg, säger han.
Att det ibland ändå blir kvällsjobb beror på att jobbet upplevs som givande och på att lönen är provisionsbaserad. Jesper Pått säger att det här är ett arbete där man på många sätt är sin egen chef.
– Frihet är det bästa med jobbet. Man jobbar nästan som egenföretagare men med säkerheten av att vara anställd, säger Pått.
Jesper Pått får stöd av NY-JAs kontor som också delat in sotarna i olika geografiska områden. Pått rör sig mest från Oravais till Björköby. Från kontoret får sotarna även listor på kunder som bokas in.
Så ser ett vanligt uppdrag ut
Väl på plats ute hos kunderna berättar Jesper Pått vem han är och vad som ska göras. Han går in och kollar skicket på eldstäderna och ser om de behöver tätas.
Pått ber husägaren stänga av ventilationen och breder själv ut tidningar på golvet. Han går upp på taket och sotar de rökkanaler som behöver sotas med olika verktyg.
Efter det går han in i huset igen med en dammsugare och städar efter sig.
Trivs bra
Jesper Pått säger att han trivs jättebra med sitt jobb. Han säger att det passar människor som gillar att vara ute, träffa folk, jobba självständigt och inte är rädda för att bli smutsiga.
– Höjdrädd får man inte heller vara om det ska lyckas, säger Pått.
Höjdrädd får man inte heller vara om det ska lyckas.
Gott om jobb
Kenneth Turpeinen, vd för NY-JA, säger det finns gott om jobb för sotare. Branschen är speciell eftersom nya sotare lärs upp via läroavtal.
Det är frågan om praktiska läroavtal som kompletteras med teoribitar. NY-JA är och förblir ett synnerligen tvåspråkigt företag men teoridelen är nationell och sker för alla enbart på finska.
NY-JA har snart behov av fler sotare och är, liksom i Jesper Påtts fall, öppna för att lära upp sin personal. NY-JA siktar på tillväxt och en av deras sotare närmar sig pensionsåldern med stormsteg.
Intjäningsmöjligheterna, då?
Hos NY-JA har en sotare timlön även under uppskolningsperioden. Kenneth Turpeinen säger att företaget sedan har en provisionsbaserad lönesättning, men väntar med den tills sotaren kommit igång och provisionen är bättre än timlönen.
Jesper Pått är själv nöjd med sin lönenivå. Han säger att han nu tjänar ungefär dubbelt mer än han gjorde då han jobbade som restaurangkock.
LÄS OCKSÅ:
Så går en ventilationsrengöring till – VI följde med när NY-JAs experter tog hand om ett egnahemshus