Artikelns skribenter är Kjell-Owe Ahlskog, Alcea AB, och Kaisa Penttilä, Hanken Svenska handelshögskolan.
Det här är den fjärde och avslutande artikeln i vår artikelserie om vätgasekonomin ur ett österbottniskt perspektiv. Efter att den första artikeln i serien skrevs i mitten av februari har otroligt mycket hänt inom det här området. Utvecklingen har gått framåt med en hastighet som få hade kunnat föreställa sig i början av året.
Under våren och sommaren har det lanserats ett flertal stora vätgasrelaterade projekt som siktar på storskalig produktion av vätgas och vidareförädling till så kallade e-bränslen.
Under våren presenterade det statliga bolaget Gasgrid tillsammans med sin svenska samarbetspartner Nordion Energi sina planer på att göra en ordentlig utredning av en framtida vätgasledning runt hela Bottenviken.
Sist men inte minst så har Rysslands krig mot Ukraina skakat om hela den europeiska energimarknaden och gjort att omställningen till förnybar energi inte längre bara är en miljöfråga utan i allra högsta grad även en fråga om EU:s framtida säkerhet.
Baserat på denna utveckling kan vi nog räkna med att vätgas, och olika former av vätgasbaserade bränslen, kommer att spela en betydande roll i framtiden även här i Österbotten.
Vätgas kommer att spela en betydande roll i framtiden i Österbotten.
Skapandet av en gemensam lägesbild
Projektet H2 Ecosystem Roadmap for Ostrobothnia har under det senaste året samlat aktörer i regionen för nätverkande, informationsutbyte och skapandet av en gemensam lägesbild av möjligheterna för utvecklingen av en österbottnisk vätgasekonomi.
Genom seminarier och workshops har beslutsfattare från näringslivet, forskare och representanter för regionala utvecklingsorganisationer erbjudits möjlighet att diskutera regionens styrkor och utmaningar, kompetensbehov och framtida affärsmöjligheter kopplade till vätgasekonomin. Projektet målsättning har varit att skapa ett forum för nätverkande och kunskapsspridning mellan en lång rad olika aktörer.
I den här artikeln lyfter vi fram några av de viktigaste aspekterna som framkommit under dessa seminarier och workshops.
Österbottens styrkor och svagheter
Den största drivkraften för vätgasekonomin i Österbotten är den stora potentialen för utbyggnad av vindkraften. Möjligheten att producera förnybar el till ett förmånligt och stabilt pris är den avgörande faktorn för storskalig vätgasproduktion i regionen. Andra viktiga styrkor är bland annat det stabila elnätet, tillgången till biogen koldioxid samt närheten till hamnar.
I Österbotten finns en lång tradition och ett starkt tekniskt kunnande relaterat till olika energilösningar inom en mängd olika sektorer. Fram till nyligen har dock vätgasen haft en relativt undanskymd roll och varken företagen, myndigheterna eller utbildningssektorn besitter all den kunskap och kompetens som kommer att behövas.
Arbetet med att fylla igen dessa luckor har redan i viss mån kommit igång, men det kommer utan tvekan att ta tid.
Möjligheterna
Nästan alla vätgasprojekt som hittills lanserats i regionen omfattar någon form av vidareförädling av vätgasen till så kallade syntetiska e-bränslen (metan, metanol eller ammoniak). Fördelen med de syntetiska bränslena är att de är lättare att lagra och transportera samt att det redan finns en färdig infrastruktur och marknad för dessa nere i Kontinentaleuropa.
Här i Österbotten finns redan en lång erfarenhet av tillverkning och användning av biogas, så steget är inte långt att även inkludera de syntetiska bränslena i produktpaletten. Här torde med andra ord finnas stora möjligheter att både sänka vår regions eget koldioxidavtryck samt producera ett miljövänligt bränsle, som lär bli mycket efterfrågat på den globala marknaden.
I ett längre perspektiv kommer det även att finnas en ökad efterfrågan på ren vätgas den dagen SSAB i Brahestad är färdiga med sin omställning från fossila bränslen till vätgasbaserad stålproduktion. Här kommer även den planerade vätgasledningen som vi nämnde i inledningen av artikeln att spela en viktig roll, om och när den färdigställs.
Hotbilderna
Det finns många faktorer som kan sätta käppar i hjulet för de satsningar som planeras. De utmaningar som oftast lyfts fram är att myndigheterna inte är tillräckligt snabba att fatta beslut samt att lagar, regler och direktiv endera saknas eller tar för lång tid att färdigställa.
Detta problem är inte unikt för Österbotten, men också de lokala myndigheterna borde inse sin roll i att motivera de stora investerarna att satsa här istället för i andra regioner.
En annan aspekt som ofta lyfts fram är vikten av att politiker, företag, miljöorganisationer, ortsbor med flera inser vilka möjligheter som dessa stora satsningar kan medföra, att de hittar varandra och drar åt samma håll.
En annan hotbild är att vi skulle hamna i en situation där de flesta vindparker och produktionsanläggningar i vår region ägs och drivs av utländska aktörer. I ett sådant läge skulle energin som produceras här exporteras direkt till den globala marknaden utan att det lokala samhället gynnas av utvecklingen.
Att säkerställa ett visst mått av inhemskt ägande, öka den lokala kompetensen och sysselsättningen samt tillgången till miljövänliga bränslen i vår region bör vara viktiga mål för utvecklingen av vätgasekonomin.
Lyckade pilotprojekt är A och O
De vätgasprojekt som nu planeras och inleds kommer att ha en viktig betydelse för vätgasekonomins utveckling i regionen. Utgångsläget är förstås att projekten blir framgångsrika och därmed banar väg för fler liknande satsningar i regionen. Risken finns dock att uteblivna framgångar kan ha en motsatt effekt.
För närvarande verkar det råda en stark tro bland regionens myndigheter, politiker, näringsliv och högskolor att vätgasekonomin är värd att satsa på och att den på sikt kan växa till en betydande näring avseende export av både grön energi och teknik/know-how. För att det ska lyckas krävs visionärt ledarskap och orkestrering på alla plan.
Med tanke på den historiska utvecklingen av affärsekosystemet torde regionen ha alla möjligheter att nå detta mål.
Rapporten Små och medelstora företags roll i den framtida globala vätgasekonomins ekosystem är producerad av VASEK inom ramen för Future Cleantech Solutions-projektet.
TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN:
Kaisa Penttilä & Kjell-Owe Ahlskog: ”Nätverkens roll för utvecklingen av vätgasekonomin”