Penttilä & Ahlskog: ”Vilka affärsmöjligheter finns för SME-företag inom vätgasekonomins värdekedjor?”

Kaisa Penttilä, Kjell-Owe Ahlskog. Hanken Alcea

Den framtida vätgasekonomin ur ett österbottniskt perspektiv

Detta är den tredje delen i en fyrdelad artikelserie som sammanfattar nyckelinsikter från rapporten Små och medelstora företags roll i den framtida globala vätgasekonomins ekosystem och projektet H2 Ecosystem Roadmap for Ostrobothnia.

Länkar till tidigare delar i serien hittas i slutet av denna artikel.

Artikelns skribenter är Kjell-Owe Ahlskog, Alcea AB, och Kaisa Penttilä, Hanken Svenska handelshögskolan.

I den förra artikeln diskuterade vi vikten av nätverk för att underlätta lokala aktörers deltagande i vätgasrelaterade projekt. Alltså, projekt som kommer att ligga som grund för den framtida utvecklingen av en ny vätgasekonomi baserat på klimatneutrala lösningar.

De flesta av de regionala projekten som nu startas har uttryckligen målsättningen att fungera som demonstrationsprojekt där olika aktörer får möjlighet att testa och utveckla sin teknik och sina tjänster.

Vätgasekonomin utvecklas framåt med fart, men vi talar ändå om ett tio-års tidsperspektiv före man estimerar att de nya vätgasrelaterade lösningarna kommer att vara kommersiellt gångbara. Dock måste företagen börja förbereda sig nu, om man vill ta vara på affärsmöjligheterna då marknaden är mogen.

Vilka är då de kommande affärsmöjligheterna för SME företag i den globala vätgasekonomin som nu håller på att utvecklas?

Enligt expertrapporter förväntas de indirekta effekterna av den växande vätgasekonomin bli betydligt större än den tillväxt som kan direkt hänföras till tillverkning, distribution och användning av vätgas. Eftersom en övervägande del av de framtida arbetstillfällena beräknas uppkomma inom bl.a. tillverkning av utrustning, infrastruktur, service, forskning och utbildning så behöver företagen alltså inte vara direkt involverade i vätgashanteringen för att kunna vara del av framtida vätgasekosystem.

Nedan följer några exempel på olika nischer inom vätgasekonomin där det redan idag finns verksamma företag i regionen, samt nischer där det finns stor potential för regionens företag att skapa nya affärsmöjligheter.

Figur: Centrala delar i vätgasvärdekedjan
Centrala delar i vätgasvärdekedjan. ©Emma Buss bild design

Existerande affärsverksamhet som gynnas av vätgasekonomins utveckling

Det finns en stark synergi mellan utbyggnaden av vind- och solkraft och den framtida produktionen av grön vätgas. Vätgasen har en potential att skapa både en ”push och pull”-effekt på utbyggnaden av förnybar elproduktion: behovet av mer grön vätgas skapar ett behov av mer produktion av förnybar el medan produktionen av förnybar el skapar behov av att kunna lagra och buffra den producerade energin i t.ex. vätgas.

Därför kommer utbyggnaden av vindkraften att ha både direkt och indirekt inverkan på nya affärsmöjligheter för regionens lokala företag. Dessa inkluderar speciellt företag som är specialiserade inom projektering, byggnation och logistik, anslutning till kraftnätet, samt service och underhåll.

Företagen i regionen som jobbar med elektrifiering, el-komponenter och styrsystem är redan väl etablerade på den globala marknaden, och affärerna har stora förutsättningar att växa i takt med utbyggnaden av vätgasproduktion samt vind- och solkraftverk.

Dessa är nyckelkomponenter som ingår i värdekedjan av vätgasproduktion, vilket sannolikt betyder att också underleverantörskåren kommer att dra nytta av den växande vätgasekonomin. Detta förutsätter att underleverantörerna säkerställer att de har den kompetens och utrustning som behövs för att kunna leverera de nya produkter och tjänster som de stora teknologiföretagen kommer att efterfråga.

Nya affärsmöjligheter och behov för utveckling

Inom själva vätgasproduktionen ser man ett stort behov av förstudier och en framtida efterfrågan på projektplanering för vätgasproduktion. Också juridiska tjänster kommer att behövas, för det råder stor kunskapsbrist bland både myndigheter och företag när det gäller kännedom om vilka lagar och regler som gäller och hur dessa ska tolkas.

Företag och experter i regionen kan dra nytta av sin lokalkännedom, men måste besitta den vätgasrelaterade kompetens och sakkunskap som krävs. Det råder brist på experter inom vätgas i vår region, och rekrytering av kompetent personal kommer att vara avgörande för utvecklingen av affärsverksamheten.

Det råder brist på experter inom vätgas i vår region.

Projektplanering och systemintegration kommer att vara efterfrågade tjänster då själva produktionsanläggningarna börjar byggas. Vätgaslagring och distribution kommer att ställa extremt höga krav på den utrustning som används. Det betyder också att de företag som har kompetens och utrustning för att designa och tillverka tankar, rör, ventiler m.m. troligtvis kommer att vara mycket efterfrågade i framtiden, inte bara lokalt utan även på den globala marknaden.

Företag med kompetens om säkerhet och underhåll av vätgaslösningar kommer att behövas så fort de första pilotprojekten drar igång. I takt med att vätgasekonomin expanderar kommer därför även efterfrågan på företag som kan tillhandahålla den kunskap och utrustning som behövs för att leva upp till säkerhetskraven att växa.

Utbildningen av kompetent personal är en central del vätgasekonomins utveckling och det finns ett växande behov av skräddarsydda utbildningar och kurser för såväl montörer, experter, myndighetsrepresentanter m.m. Det kommer att behövas lokala/regionala utbildningsinsatser och utbildare för att täcka de behov och krav som uppkommer vartefter att vätgasekonomin växer i regionen.

Existerande affärskunskap som kan tillämpas inom vätgasekonomin

Regionens biogasproducenter och -distributörer är några av de få aktörer som redan har konkret erfarenhet av att hantera energi i gasform. Detta är en kompetens som säkert kommer att vara värdefull när vätgasekonomin tar fart och det kommer att råda brist på företag och experter som har erfarenhet av gasproduktion, -distribution och -användning.

För biogasproducenterna kan det i framtiden även bli intressant att använda vätgas och infångad koldioxid (CCU) för att producera syntetiska bränslen (så kallade e-bränslen). Det lönar sig för aktörer i branschen att följa med den utveckling som pågår i demonstrationsprojekten för e-bränslen, för dessa kommer även att skapa modeller för den framtida affärspotentialen.

Som redan nämndes i början av denna artikel är de projekt som nu drar i gång pilot- och demonstrationsprojekt. Finansieringsprogrammen både på EU- och nationell nivå har en central roll för att dessa projekt startas. För kommersialiseringen kommer det dock att behövas privat kapital, både för storskaliga industriella projekt men också för mindre lokala satsningar.

Även för de företag som satsar på utveckling av produkter och tjänster som indirekt kommer att ingå i framtida vätgasekosystem behövs nya investeringar. De stora satsningarna som kommer att göras inom ramen för den gröna omställningen erbjuder alltså intressanta möjligheter för lokala investerare att satsa i regionala projekt som både gynnar det lokala företagandet och miljön.

Med blicken mot framtiden

Även om den stora vätgasboomen förväntas ligga många år fram i tiden så gäller det att de företag som vill vara med tar tag i utvecklingen av de egna affärsmöjligheterna redan nu. De som väljer att avvakta och se hur vätgasekonomin utvecklas innan man engagerar sig i frågan riskerar att hamna på efterkälken och få svårt att hävda sig i konkurrensen längre fram.

I den nästa och sista delen i vår artikelserie kommer vi att diskutera de aktiviteter och åtgärder som bedöms ha avgörande betydelse för att regionen i stort kan utveckla en framgångsrik vätgasekonomi.

 

Rapporten Små och medelstora företags roll i den framtida globala vätgasekonomins ekosystem är producerad av VASEK inom ramen för Future Cleantech Solutions-projektet.

 

TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN:

Kaisa Penttilä & Kjell-Owe Ahlskog: ”Nätverkens roll för utvecklingen av vätgasekonomin”

Den nya vätgasekonomins utmaningar och möjligheter

Lämna ett svar