KWH-koncernen har genom sin långa historia lyckats hitta möjligheter även under de mest kärva tiderna. Vaasa Insider publicerar i sommar hela boken ”KWH 90 år – Den ständiga förändringen” som ger en unik inblick i hur det gått till att bygga upp verksamheten. Det här är den femte delen.
Kapitel 5 – PLASTEN
Hur bara vattenlåsen överlevde
Efter att pälsdjuren avvecklas i början av 1990-talet är KWH plötsligt en koncern vars huvudprodukter består av plast – vattenrör, kontorsfolier, förpackningar och vattenlås. År 2019 är det bara vattenlåsen som överlevt.
På 1950-talet är plast ett nytt och spännande material som ännu är obefläckat av senare decenniers miljödebatt. Det är alltså knappast förvånande att ett framåtblickande mångbranschföretag som Wiik & Höglund ger sig in i plastbranschen.
Fast början är mera en slump än en genomtänkt strategi. Wiik & Höglund samarbetar nämligen vid den här tiden med ett företag i Umeå, som erbjuder dem ensamrätt att producera golvplattor av plast i Finland.
Efter några år köps och startas nya verksamheter inom plastbranschen, och det verkar som om bara fantasin sätter gränsen för vad som går att tillverka i det nya spännande materialet.
Under decenniernas gång har KWH tillverkat en lång rad plastprodukter, från cd-skal till blöjsnibbar.
Bland långvarige vd:n Peter Höglunds julpynt finns dessutom en riktig raritet – Jakobstad- och Nykarlebynejdens traditionella juldekoration tro, hopp och kärlek i 100 procent plast, tillverkad av Prevex i Nykarleby.
Efter att pälsdjurssektorn avvecklas i början av 1990-talet blir plastprodukter dominerande i KWH:s produktutbud. Största delen av koncernens omsättning kommer från vatten- och avloppsrör samt kontorsfolier – alla produkter tillverkade av plast.
Under decenniernas gång har KWH tillverkat en lång rad plastprodukter, från cd-skal till blöjsnibbar.
När det gäller KWH Plast är mitten av 1990-talet en strålande tid. På den här tiden finns knappt ett kontor i världen som inte skulle ha en stor mängd mappar i hyllorna med tillhörande plastfickor.
Om någon hört talas om det papperslösa kontoret, så har den antagligen avfärdat det som orealistiska framtidsfantasier.
Under den här tiden jobbar Peter Höglund som vd för KWH Plast, som är nummer två i Europa på kontorsplaster.
”I mitten av 1990-talet gör vi ännu ett utmärkt resultat, men sen börjar det gå neråt. I slutet av 90-talet växer sig den gröna vågen starkare och PVC-plasten får ett dåligt rykte. Vi går över till PP-plast, men det är både tekniskt och ekonomiskt mer utmanande. För att få lönsamhet och volym började vi också tillverka plastförpackningar.”
Plastförpackningarna blir ändå ingen succé, och bolaget dras med lönsamhetsproblem.
Under 2000-talets början blir det också uppenbart att det papperslösa kontoret inte längre är science fiction, utan något som håller på att slå igenom på riktigt.
Efterfrågan på kontorsfolier sjunker i takt med att datorerna och de digitala arkiven slår igenom.
Efter att KWH Plast jobbat på i motvind ett antal år är det bara att inse att plastfolierna aldrig mer kommer att bli lönsamma, eftersom efterfrågan gått ner så dramatiskt.
I december 2008 slutar KWH Plast därför tillverka kontorsfolier i Jakobstad efter att ha gjort det i 60 år.
Som så många gånger förut kan KWH-ledningen konstatera att man antagligen höll på lite för länge och att nedläggningen i efterklokhetens kranka blekhet borde ha inletts tidigare.
Under åren som följer säljs också de andra delarna av plasttillverkningen bort; 2010 köper Arta Plast Ab KWH:s tillverkning av livsmedelsförpackningar och 2012 köper Schur Flexibles tillverkningen av folier för livsmedelsförpackningar.
KWH-koncernen har än en gång visat sin förmåga att skrota det gamla för att ge plats åt det nya.
En kuriositet i sammanhanget är att KWH Plasts gamla lokaler i Jakobstad fortfarande är i användning. Idag monterar Mirka sina elapparater i samma utrymmen, och efterfrågan är så stor att man håller på att växa ur lokalerna.
SUPERNISCHADE PREVEX TAR FORM
Efter att KWH Pipe fusionerats med Uponors infrastrukturverksamhet i början av 2010-talet har KWH-koncernen bara en plastprodukt kvar i sitt utbud, nämligen vattenlås.
Vattenlås är den del av röret som sitter under diskbänken i köket och handfatet i badrummet och som förenar dem med avloppet.
Det är med andra ord ett föremål som de flesta människor inte lägger märke till så länge allt fungerar som det ska och vattenlåset inte blir igenstockat av matrester och hårstrån.
För Prevex är vattenlås däremot allt. Företaget är specialiserat enbart på vattenlås och inget annat.
I jämförelse med konkurrenterna är företaget väldigt hårt nischat enligt Henrik Höglund.
”Ingen av Prevex konkurrenter skulle våga nischa sig på ett så smalt segment. Men vi har vågat göra det eftersom vi tillverkar också annat än vattenlås inom koncernen. Ur koncernens synvinkel har vi alltså tagit en risk, men inte en extremt stor risk. Och tanken är förstås att en större risktagning också ska betala igen sig i form av högre avkastning.”
Nischtänkandet har burit frukt och Prevex har sen 2010, då man nischade in sig på vattenlås, haft bra tillväxt och lönsamhet.
Före 2010 tillverkade företaget också sprutgjutna livsmedelsförpackningar, men den verksamheten blev aldrig riktigt lönsam.
Går vi ännu längre tillbaka i tiden har Prevex tillverkat en massa olika saker i plast.
Företaget grundades som ett familjeföretag år 1955 och fusionerades med KWH:s affärsområde för sprutgjutna plastprodukter år 1984.
På den tiden var Prevex ett tidstypiskt företag utan någon riktigt klar strategi, som sedan starten hade gjort som de flesta andra liknande företag på den tiden: fick man bara tag i råmaterial så testade man gärna på att tillverka allt som bara var möjligt att tillverka i plast.
När KWH träder in börjar koncernen rationalisera verksamheten, och efter att man blir ensam ägare år 2003 blir den linjen ännu klarare.
OCKSÅ PREVEX INTERNATIONALISERAS
Det är år 2007 som beslutet tas att supernischa Prevex, och kring samma tid bestämmer man sig också för att helautomatisera fabriken i Nykarleby.
Det låter onekligen som ett smart drag att automatisera tillverkningen i ett högkostnadsland på 2000-talet, men Prevex och KWH:s ledning får lära sig att man kan gå för långt också på den punkten, berättar Peter Höglund:
”Ett vattenlås består av 25-30 olika komponenter, vilket gör att det finns ganska många skeden i processen där det kan bli stopp. Vi lärde oss att produktionen blev snabbare och effektivare om vi skippade helautomatiseringen och istället lade in ett par manuella steg i processen. Det är klart att automatisering är framtiden, men vi försökte helt enkelt ta ett för stort steg på en gång.”
Är man hårt nischad måste marknaden vara stor, och som ett led i att söka sig närmare huvudmarknaden i Mellaneuropa köper Prevex en polsk fabrik för vattenlås år 2016.
En pådrivande orsak till köpet är att företagets viktigaste kund – en stor internationell möbelkedja – av säkerhetsskäl kräver tillverkning på två olika ställen.
Den stora framtidsfrågan för Prevex är om företaget ska fortsätta sitt hårda nischtänkande, eller om man kan få bättre tillväxt genom att bredda sortimentet.
Lika stort som Mirka kommer Prevex knappast någonsin att bli, helt enkelt för att totalmarknaden för vattenlås är mer begränsad än för slipmaterial.
Det långsiktiga målet ur koncernens synvinkel är i alla fall att Prevex når över 50 miljoner euro i omsättning, och när det händer är belöningen klar: då får Prevex bli en egen affärsgrupp vid sidan av Mirka och KWH Logistics.
LÄS OCKSÅ: