Vätgasekonomin skapas med gemensamma krafter – Stora gasledningsprojekt kopplar ihop Finland med Europa

Matti Malkamäki, Hycamite, Venla Saarela, Gasgrid
Matti Malkamäki, Venla Saarela.

Ingen ensam aktör eller enskilt landskap kan bygga upp en vätgasekonomi på egen hand, säger Hycamites grundare. Gasgrids representant lyfter fram att Finland även behöver kopplas ihop med Europa.

Väte är ett missförstått barn. Det säger Matti Malkamäki, en av pionjärerna när det gäller vätgas och grundare och styrelseordförande för teknologibolaget Hycamite.

– Vår värld är så enkelspårig, det ska vara antingen eller men när det gäller väte är det inte så lätt att det antingen är vår räddning eller helt värdelöst, säger Matti Malkamäki.

”Gör nytta i industrin”

Matti Malkamäki, Hycamite
Matti Malkamäki.

Matti Malkamäki ser personligen till exempel inte väte som lösningen i Finland när det gäller varken uppvärmning av egnahemshus eller drift av personbilar.

– Inom industrin däremot, där verksamheten kan göras koldioxidsnålare, hittar vi de stora fördelarna, säger Matti Malkamäki.

Fördelarna blir speciellt tydliga på den finländska västkusten med tillgång till vindkraftsel och relativt korta avstånd mellan industrier. Matti Malkamäki räknar upp ett band av olika industriområden på västkusten som kan vinna på väte, allt från Torneå, via Kemi, Uleåborg, Brahestad, Karleby, Jakobstad, Vasa och ner till Kristinestad.

Matti Malkamäki lyfter fram att en utmaning i sammanhanget har varit att kommuner och landskap sinsemellan också tävlar om etableringar och investeringar.

– När det gäller vätgasekonomin fungerar det ändå inte om alla satsar på egna alternativ, gemensamma insatser behövs, säger han.

Fint exempel på samarbete

Projektet BotH2nia Hydrogen Valley är ett bra exempel på vad som är möjligt när många aktörer samlas kring ett syfte. I det här projektet samarbetar landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Satakunta tillsammans med företag, utvecklingsbolag, städer, skolor, kommuner, och andra typer av organisationer.

– Projektet siktar på att västkusten blir ett ledande område inom vätgasekonomin innan år 2030, säger Sabina Storbacka, programdirektör på Teknologicentret Merinova.

Teknologicentret Merinova har helhetsansvar för koordineringen av projektet, som bäst söker om 20 miljoner euro i EU-finansiering. Projektet är femårigt och kan starta tidigast 2025.

Projektet siktar på att västkusten blir ett ledande område inom vätgasekonomin innan år 2030.

Infrastruktur behövs

Sabina Storbacka säger att det behövs ny typ av infrastruktur för att skapa en vätgasekonomi. Storbacka nämner Gasgrid som en nyckelaktör när det gäller gasöverföringsnätverket.

Venla Saarela, Gasgrid
Venla Saarela.

Venla Saarela, enhetschef på Gasgrid, instämmer i att Gasgrid är en central aktör både när det gäller forskning och infrastruktur för väte. Saarela förklarar att Gasgrid fungerar som länk mellan industrin som producerar och industrin som konsumerar vätgasen.

– När det gäller vätgas finns det en stor möjlighet för Finland att vara föregångare, säger Venla Saarela.

Kopplar ihop Finland med utlandet

Det finns målsättningar på att minst 10 procent av all vätgas som används i EU ska produceras i Finland. Gasgrid är med i tre olika betydande infrastrukturprojekt med målet att koppla ihop Finlands vätgasnätverk med Europa. I Finland finns som bäst heller inget utbyggt gasledningsnätverk för vätgas så även det ska byggas i samma veva.

Det lokalt kanske intressantaste projektet heter Nordic Hydrogen Route. Projektet har som mål att bygga ett gasledningsnätverk som kopplar ihop den finländska västkusten med Sveriges östkust. Det här blir frågan om cirka 1000 kilometer rör, cirka en meter i diameter, som dras under jorden längs med kusten i båda länderna.

– Målet är att de ska stå klart redan 2030, säger Venla Saarela.

I det här projektet står Gasgrid, som ägs av finska staten, för aktiviteterna på den finska sidan medan Nordion Energi ansvarar för linjen i Sverige.

Det slutliga investeringsbeslutet är inte taget ännu. Det ser ändå positivt ut för projektet som fått ”PCI”-status inom EU, vilket innebär att hela EU ser det som viktigt både för den interna energimarknaden samt för att uppnå energi- och klimatmål.

Samma status och ambitiösa tidtabeller har även Gasgrids två andra storprojekt som tillsammans fortsätter byggandet av gasledningarna neråt i Finland och ut i Europa, via bland annat Estland och Tyskland.

LÄS OCKSÅ:

Finlands västkust samlas kring vätgas – Nytt högprofilsprojekt ansöker om 20 miljoner euro

Lämna ett svar