Skribenten Peter Källberg är turismbranschens projektchef vid Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och ansvarar även för utvecklingen av flygtrafiken.
Det har nu gått snart ett år sedan jag skrev min senaste kolumn om flygtrafikens betydelse för vår region och där jag hyste förhoppningar om att vårt arbete för att få mera trafik till/från Vasa skulle ge resultat. Nu kan vi konstatera att vi fick en efterlängtad nystart på Vasa–Stockholm-linjen, och arbetet med att utveckla flygtrafiken fortsätter.
Denna kolumn kommer dock att handla mer om turism, där ju förstås flyg är ett av alternativen då vi pratar transportmedel.
Kan man glädja sig över ökade turistströmmar där orsaken är ett ändrat klimat?
Traditionellt har vi nordbor åkt söderut för att semestra, för att njuta av värme och bad på någon av Medelhavets stränder. De som jobbar inom turismen har antagligen någon gång avundats söderns besöksvolymer och önskat att en del av dem kom till oss i stället. Den önskningen kan kanske slå in inom en inte allt för avlägsen framtid.
Under det senaste året har jag allt mer läst om hur våra nordiska länder blir mer och mer attraktiva som besöksmål för invånare i de sydeuropeiska länderna. Visst, det har alltid funnits ett intresse för att uppleva våra ljusa nätter, frisk luft och ren natur. Men nu har det tillkommit en orsak till: vårt klimat.
Innan jag fortsätter vill jag lyfta det moraliska dilemmat som lätt uppstår här. Kan man glädja sig över ökade turistströmmar där orsaken är ett ändrat klimat, som enligt många forskare är en följd av den globala uppvärmningen? Och ifall den inte avtar, även kommer få följder på våra breddgrader.
Jag låter var och en avgöra om man kan med gott samvete vara glad över turistströmmar orsakade av klimatförändringen. Men faktum är att de ökande temperaturerna kring Medelhavet, där följderna ofta är svår torka och vattenbrist, gör att de som bor där vill spendera åtminstone en tid på svalare ställen.
Då börjar blickarna riktas mot våra breddgrader där temperaturerna ännu är på behaglig nivå. Redan denna sommar rapporteras det om ökat antal besökare från Sydeuropa till både Sverige och Norge, dock har deras svaga valuta också spelat en stor roll. Men ändå, man kan ana sig till ett mönster.
Även här i Vasa hörde jag talas om besökare från sydligare länder som uttryckt sin glädje vid stadens turistinfo då temperaturen här höll sig kring 20-gradersstrecket.
Är vi beredda för större turistvolymer?
Så det är inte alls omöjligt att vår önskan om större turistvolymer blir verklighet. Frågor vi då bör ställa oss är: Är vi beredda? Kan vi anpassa vår infrastruktur till ökade volymer? Finns det tillräckligt med arbetskraft för servicesektorn? Och framför allt, hur gör vi detta så att det hålls på en hållbar nivå?
Världsnaturarvet är en viktig del av vår region, en unik skärgård som kanske inte tål alltför stora besökarantal. Med andra ord, vart skall turisterna styras, och vad vill man hålla mer skyddat?
En annan sak som bör beaktas är invånarnas livskvalitet. De som bott här sedan generationer tillbaka skall kunna fortsätta att leva och verka som tidigare utan att känna sig åsidosatta eller överkörda.
Men visst skall det gå att leva i samklang, förutsatt att man diskuterar, planerar och kommer överens på förhand. För samtidigt som många här avundas de stora turistströmmarna på andra ställen, så finns det regioner där man kraftigt vill minska på antalet besökare, eftersom lokalbefolkningen helt enkelt fått nog.
Lagom är som bekant bäst. Det gäller bara att hitta en nivå där alla kan känna sig nöjda.
LÄS OCKSÅ:
Anna Måtts-Fransén: ”Från traditionell till utvecklingens framkant – Hamnar blir allt viktigare”