| BETALVÄGG BORTTAGEN |
| Artikeln är gjord i samarbete. Vaasa Insider bestämmer vad vi skriver och skapar journalistiskt innehåll, men företag betalar för att ta bort betalväggen, så att alla kan läsa artikeln gratis. Vi hejar på det österbottniska näringslivet, det är bäst i världen! |
Stormossens nya biogasreaktor ökar biogasproduktionen. Investeringen stärker både energiförsörjningen och den regionala cirkulära ekonomin.
Det är mycket teknologi, stål och rör som möter besökaren vid Stormossens nya biogasreaktor.
– Det viktiga är ändå det som händer därinne. I slam finns det näring och av näring kan man få energi, säger Antti Hakola, vd för Stormossen.
Den nya Biogasreaktor 3 är nu invigd. Anläggningen, som är 19 meter hög och 18 meter i diameter, kommer att behandla omkring 32 000 ton slam per år.
30 procent mer biogas
Stormossen har erfarenhet av biogasproduktion sedan tidigare, men den nya anläggningen innebär ett tydligt steg framåt både i volym och teknologi. Investeringen uppgår till cirka 5,5 miljoner euro.
Biogasproduktionen ökar med 30 procent specifikt genom att biogas framställs av slam. Stormossen har hittills haft två biogasreaktorer, varav den ena producerar biogas av bioavfall och den andra av slam. Nu flyttas allt slam från den andra biogasreaktorn till den nya, tredje biogasreaktorn. Ökningen på 30 procent gäller alltså den biogas som produceras av slam.
Slammet behandlas i cirka 30 dygn. Under processen stabiliseras det samtidigt som energin tas tillvara i form av biogas. På samma gång förbättras kvaliteten på rötresten, som bland annat kan användas för att förbättra jordkvalitet.
Energi för 800 egnahemshus
Den beräknade energiproduktionen uppgår till 7,8 gigawattimmar per år för den nya reaktorn. Det motsvarar ungefär energin för att värma 800 egnahemshus i Finland eller för att köra 1,4 miljoner kilometer med biogasbuss.
Reaktorerna 1 och 2 ska renoveras. Den gamla slamreaktorn byggs om så att den lämpar sig för rötning av bioavfall, vilket innebär att det i fortsättningen produceras biogas av bioavfall i både reaktor 1 och 2.
– Vi tackar våra ägarkommuner för långsiktigt tänkande. Vi vill också tacka alla våra samarbetspartner och vår egen personal för att vi kunnat genomföra satsningen, säger Antti Hakola.
Energi och resurser stannar i regionen
Europa- och ägarstyrningsminister Joakim Strand höll festtalet och klippte bandet till den nya anläggningen. Strand lyfte fram att Stormossen inte bara tryggar en fungerande avfallshantering.
– Stormossen bidrar också till en tryggare energiförsörjning och till att värdefulla resurser hålls kvar i den regionala ekonomin, säger han.
Leif Åkers, tidigare långvarig vd för Stormossen och numera styrelsemedlem, berättar om historien bakom Stormossens satsningar. En röd tråd är det egna kunnandet som byggts upp under många år och bidragit till att projekten kunnat genomföras framgångsrikt.
Leif Åkers lyfte också fram samarbetspartnernas betydelse.
– Ett viktigt skede var när Vasa stad skaffade 12 gasbussar, säger han.
Cirkulär ekonomi kräver samarbete
Johanna Punkari, energi- och klimatsakkunnig på Vasa stad, betonar också samarbetets betydelse.
– Det går egentligen inte ens att prata om cirkulär ekonomi utan samarbete, säger hon.
Punkari lyfter fram det stöd och faktaunderlag som Stormossen gett Vasa stad som en faktor bakom stadens prestigefyllda utmärkelse European Green Leaf 2026.
– Det är en gemensam utmärkelse som vi alla delar. Material och energi cirkulerar i den cirkulära ekonomin, säger hon.
Efterfrågan på biogas ökar
Hannes Torppa, verksamhetsledare för föreningen Suomen Biokierto ja Biokaasu, ser en växande efterfrågan på biogas i Finland.
– Importen har vuxit snabbare än den inhemska produktionen, så det finns utrymme för tillväxt, säger han.
Biogasen används bland annat av Stormossen själv samt för kollektivtrafik och privatbilar. På sikt väntas efterfrågan också öka inom den tunga trafiken.
Slam från hela regionen
Projektchefen Nisse Lithén visar runt i den nya anläggningen. Hit kommer slam från Påttska reningsverket i Vasa och från mindre kommuner. Även septiskt slam från andra källor kommer att användas.
Enligt Lithén har projektet i stora drag följt tidtabellen. Många lokala aktörer har varit involverade och bidragit.
– Viktigast av allt är ändå att det genomförts på ett säkert sätt och att inga olyckor har skett, säger Nisse Lithén.
LÄS OCKSÅ:
Wasa Future Festival är igång: “Cirkulär ekonomi är inget man kan skapa på egen hand”