| BETALVÄGG BORTTAGEN |
| Artikeln är gjord i samarbete. Vaasa Insider bestämmer vad vi skriver och skapar journalistiskt innehåll, men företag betalar för att ta bort betalväggen, så att alla kan läsa artikeln gratis. Vi hejar på det österbottniska näringslivet, det är bäst i världen! |
Människan söker samhörighet och trygghet mer än absolut sanning. På Wasa Future Festival diskuterades varför vi så lätt delar upp världen i ett ”vi” och ett ”de” och hur vi kan komma vidare.
Om människor slumpvis delas in i gula och grå tröjor dröjer det inte länge innan de börjar hålla ihop med den egna gruppen. Ett enkelt experiment kan räcka för att skapa ett ”vi” och ett ”de”.
På Wasa Future Festival lyftes den mänskliga benägenheten att gruppera sig som ett av vår tids stora samhällsproblem. Frågan är inte bara varför vi gör det, utan hur vi kan bryta mönstret.
Sture Udd, primus motor bakom festivalen, menar att polariseringen har blivit ett konkret problem även i politiken.
– Vi är helt beroende av export men våra exportmöjligheter hindras av vår egen dumhet, säger han.
Enligt Udd premieras politiker som är bra på att klaga på andra, medan de som vill diskutera substans och faktiska lösningar har svårare att nå fram.
Hjärnan vill förenkla världen
I en panel diskuterade genetikern Tiina Raevaara, hjärnforskaren Katri Saarikivi och professorn i kommunikationsvetenskap Tanja Sihvonen varför vi människor så snabbt delar in omvärlden i grupper.
Förklaringen finns delvis i evolutionen. Att snabbt kunna avgöra vem som hör till den egna gruppen och vem som är en främling har historiskt varit en överlevnadsfördel.
– Människorna har ett behov av att sätta saker i färdiga lådor. Om någon är för annorlunda och inte passar in i en låda blir det knepigt att förhålla sig till, säger Tanja Sihvonen.
Hjärnan försöker hela tiden kategorisera och förenkla den stora mängd information vi möter. Problemet uppstår när förenklingarna blir så starka att de hindrar oss från att se människor och verklighet som de faktiskt är.
Nya grupper kan vara en del av lösningen
Panelisterna ser ändå en möjlighet i samma egenskap som skapar problemet. Människan kan också skapa nya grupper och förändra sina uppfattningar om vilka som hör ihop.
Empati och förtroende blir viktiga verktyg. Genom möten och gemensamma erfarenheter kan gränserna mellan grupper flyttas.
”Ta reda på mer, latmaskar”
I nästa panel blev budskapet betydligt mer konfrontativt. Mikael Jungner, vd för Kreab, konstaterade att Finland har haft låg tillväxt i två decennier och att vi alltför ofta söker syndabockar i stället för att se oss själva i spegeln.
Han beskrev finländarna som ”dumma, lata och okunniga”.
Med dum menar Jungner att vi inte tar reda på saker. Med lat syftar han bland annat på att vi arbetar mindre än tidigare och att många strävar efter att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna lämna arbetslivet tidigt.
Han efterlyser också en mer konstruktiv syn på omvärlden.
– Vi borde tänka om för det fungerar inte som vi gör nu, säger Jungner.
Kunskap behövs också om ny teknologi
Oskari Eronen, CMI:s CPO, uttryckte sig mer diplomatiskt men pekade också på bildning som en möjlig väg framåt.
– Även när det gäller ny teknologi krävs det teknologibildning, säger han.
Mikael Jungner lyfter också fram något så grundläggande som att människor behöver bli sedda, hörda och uppskattade. Många samhällsproblem blir svårare när människor känner sig förbisedda eller bortkopplade från andra.
Möten gör demokratin starkare
Forskaren Teppo Turkki betonade i sin tur betydelsen av att människor faktiskt möts, sätter sig ner tillsammans och försöker lösa samhällsproblem.
Hans erfarenheter från tio år i Asien har också gett honom ett nytt perspektiv på det finländska samhället.
– Samhället fungerar också bättre än vad vi ibland kan tycka. När jag kom hem kunde man uppskatta samhället på ett annat sätt.
För Teppo Turkki är demokratin i sig ett verktyg för att hantera konflikter.
LÄS OCKSÅ:
Sagt på Wasa Future Festival: ”Vi ska lära oss älska prisförändringar”