| BETALVÄGG BORTTAGEN |
| Artikeln är gjord i samarbete. Vaasa Insider bestämmer vad vi skriver och skapar journalistiskt innehåll, men företag betalar för att ta bort betalväggen, så att alla kan läsa artikeln gratis. Vi hejar på det österbottniska näringslivet, det är bäst i världen! |
Förändring behöver inte börja stort, var huvudbudskapet när Wasa Future Festival inleddes. Hållbarhet, cirkulär ekonomi och konkreta klimatåtgärder presenterades.
Vaasa Climate Commitment presenterades som inledning på årets Wasa Future Festial. Vaasa Climate Commitment är en bred satsning med målet att skapa ett koldioxidneutralt samhälle före 2030.
– Det är ett nätverk där vi utbyter information och erfarenheter, vilket skapar fördelar både för samhället och för de företag som deltar, säger Johanna Punkari, som tillsammans med Josefin Stolpe öppnade det första seminariet på årets Wasa Future Festival.
Klimatpartnerskapet är öppet för både företag och organisationer. Partnerskapet ska sporra deltagarna att sätta upp hållbarhetsmål och ta konkreta steg mot en klimatpositiv framtid.
Partnerorganisationerna förbinder sig att minska sitt klimatavtryck och arbeta med tydliga hållbarhetsmål. Trots namnet är satsningen inte begränsad till Vasa.
– Vi samarbetar till exempel med Korsholm. Många företag verkar på båda orterna och samarbete krävs för att åstadkomma förändringar, säger Punkari.
Cirkulär ekonomi kan börja smått
Korsholms Johanna Långskog berättade under seminariet om Renergi Circular Economy Hub och om kommunens arbete med cirkulär ekonomi. Enligt Långskog behöver cirkulär ekonomi inte innebära stora och komplicerade förändringar.
– Det kan börja med små justeringar, säger hon.
Johanna Långskog tipsar om en konkret fråga att ställa sig inför ett inköp, vilket är om man verkligen behöver köpa nytt eller om det redan finns något inom den egna organisationen som kan användas. Möbler är ett exempel. Korsholms kommun har länge försökt cirkulera möbler mellan olika verksamheter, men tidigare skedde det bland annat genom massmejl där frågan ”behöver någon?” skickades ut till alla.
Nu har kommunen tillsammans med vaktmästeriet skapat en egen marknadsplats där möbler och inventarier som inte längre behövs kan läggas ut för andra verksamheter.
Från böcker till verktyg
Även biblioteket fungerar som ett exempel på hur resurser kan delas i stället för att alla behöver äga dem själva. I Korsholm har det länge gått att låna annat än böcker, bland annat fröer och idrottsredskap. Som bäst undersöker kommunen möjligheten att utveckla utlåningen ytterligare och även inkludera olika typer av verktyg.
Långskog, som själv jobbar mycket med företagen i kommunen, ser också en stor potential för småföretag inom den cirkulära ekonomin.
– För småföretagen handlar det sällan om brist på vilja. Det kan snarare vara brist på tid eller på någon att bolla idéer med, säger hon.
Byggande med nästa generation i åtanke
Jonathan Hemming, grundare av Vakart, tillhör de företagare som redan arbetar aktivt med hållbara lösningar. Företaget arbetar bland annat med renovering, byggnadsvård och bygghantverk.
Hemmings egen väg in i branschen har inte varit spikrak. Han började med formgivning, men hittade efter hand sitt intresse och sin passion i byggbranschen.
Efter att först ha lärt sig arbeta enligt konventionella metoder började han fundera mer på hur byggmaterial påverkar dem som arbetar med materialen och de som senare ska bo och vistas i byggnaderna.
– Mitt intresse för sunda och hållbara material blev ingången till ett större helhetstänk, säger han.
I dag handlar arbetet ofta om att förstå hela byggnaden och göra lösningar som nästa generation kan fortsätta att utveckla.
– Jag försöker väga in hela livslängden när jag väljer material. Det kan också gå att spara pengar när man lyckas återanvända material.
Data ska minska matsvinnet
Ett exempel på en större aktör som arbetar systematiskt med hållbarhet är flerbranschföretaget TeeSe Botnia. Vd Sanna Ihanamäki berättade om företagets arbete under sin programpunkt på festivalen.
Matproduktion och mattjänster är en viktig del av verksamheten och Ihanamäki lyfte särskilt fram arbetet med att minska matsvinnet. Här spelar data en central roll.
– Vi ser närmare på vilka maträtter svinnet uppstår kring och var det uppstår. Det räcker inte bara att fundera på om vi ska koka lite mindre potatis, säger hon.
Målet för året är att minska matsvinnet med tio procent och företaget är redan på god väg att nå det.
Upphandlingar skapar möjligheter
Företagaren Jenni Parpala från Kiffel hörde till den aktiva publiken på plats. Hon lyfte fram vikten av att även hållbarhetsaspekterna byggs in i organisationernas upphandlingar.
– Den cirkulära ekonomin skapar många möjligheter för småföretag och Vasaregionen är ett strålande område för just detta, säger Parpala.
Här hittas hela festivalens program.
LÄS OCKSÅ:
Avaruuden tuomat mahdollisuudet esillä Wasa Future Festivalilla