ÅLANDSTEMA: Ålands enda slott ett måste för turister

Sigbritt Finne.

Farleden som Kastelholms slott skulle skydda finns inte längre. Slottet har däremot överlevt och är nu ”ett måste att se för alla som har ett historiskt intresse”, säger Sundombördiga guiden Sigbritt Finne.

Ingen vet med säkerhet när Kastelholms slott byggdes. 1380-talet är den bästa gissningen, säger Sigbritt Finne, som känner slottet väl och jobbar med guidningar på plats.

Sigbritt Finne.

Då, vid byggnadstiden, var slottet känt under namnet Kastelholms hus.

Placeringen viktig

Slottet finns där det finns, i åländska Kastelholm, eftersom det bredvid slottet fanns en viktig farled. Landhöjning, igenslamning och vass har med åren gjort den mäktiga farleden till ett minne blott. Samma gäller också vallgraven som skyddade slottet en gång i tiden.

I dag kommer många besökare med bil eller buss, 20 minuters färd från Mariehamn, eller förstås med cyklar, som är ett riktigt behändigt färdmedel på Åland.

Skatter och administration

Kastelholms slott hade genom farleden en militär funktion. När farledens betydelse minskade blev slottet i stället ett säte för skatteindrivning och administration.

Gustav Vasas regeringstid, på 1500-talet, beskrivs som en guldperiod för slottet. Det byggdes ut och samtidigt anlades tre så kallade kungsgårdar i närliggande områden.

En del av borggården på Kastelholms slott.

Kungsgårdarnas roll var att producera mat men också fungera som mönstergårdar. På mönstergårdarna kunde bönder från andra gårdar lära sig mera om hur en gård effektivare kunde skötas med innovationer som gödselanvändning.

Att farleden torkade ut gjorde att slottet stängdes 1634. Efter det följde en förödande tid, i alla fall för dem som är intresserade av historia.

Slottet förföll och blev i praktiken ett stenbrott, där folk tog stenar till ladugårdar och annat som skulle byggas.

Stora satsningar på restaurering

Slottet förföll tills 1800-talet, då de första restaureringsprojekten kom i gång. På glada 1980-talet gjordes en riktigt stor restaurering.

Från 2001 och framåt sattes nästa växel in. I dag är slottet i bra skick, i alla fall med tanke på målsättningen.

Ingen vet hur det såg ut inne i slottet på storhetstiden, säger Sigbritt Finne. I en del av slottet har man ändå försökt rekonstruera inredningen, utgående från vad man vet om andra slott och tidsperioden.

Linjen man valt är nämligen inte att bygga upp de gamla slottssalarna till sin forna prakt. I stället vill man bevara tidens tand, till exempel nötningen på stenarna som ger ruinerna sitt kännspaka utseende.

En delorsak till det beslutet är säkert att ingen längre vet hur slottet såg ut på storhetstiden. I ett hörn av slottet har man ändå försökt återskapa interiören, inspirerat av hur andra, bättre bevarade slott från samma tidsperiod såg ut.

Bästa sättet att beskriva slottet nu är kanske som en levande ruin, där man genom olika stationer och rum kan få inblick i historien.

– I dag är det ett av Ålands mest besökta turistmål, säger Sigbritt Finne.

Det har även satsats mycket på området omkring, som erbjuder till exempel mat- och golfmöjligheter. Event och evenemang är också vanliga, undantaget coronatiden.

När, vem och fängelsehålan intresserar

Hur gammalt slottet är är en av de vanligaste frågorna som guiderna får av besökare, säger Sigbritt Finne och beklagar att ingen vet exakt.

Vem som bodde här, är också högt på besökarnas frågelista. Finne säger att den frågan är lättare att besvara. Fogdar och deras tjänstefolk är det korrekta svaret.

– Fogdarna var underställda kungen i Sverige och under oroligare tider fanns här också militär personal, säger Finne.

Var finns fängelsehålan, är en annan fråga som ofta ställs.

– När den frågan kommer kan vi visa fängelsehålan. En hemsk episod därifrån är tiden från häxförföljelserna på slutet av 1600-talet, säger Sigbritt Finne.

När den frågan kommer kan vi visa fängelsehålan.

Inne i fängelsehålan, som inte består av mycket mera än ett kalt, jordigt, fuktigt rum, finns också ett plakat för att minnas den hemska perioden i mänsklighetens historia.

LÄS OCKSÅ:

ÅLANDSTEMA: Kanonbra äpplen på åländsk fruktgård – Trettonde generationen gillt på familjeföretaget Karl Ers Frukt

Lämna ett svar