ÅLANDSTEMA: Kanonbra äpplen på åländsk fruktgård – Trettonde generationen gillt på familjeföretaget Karl Ers Frukt

Kristian Karlsson, Annika Karlsson.

Har man 120 000 äppelträd att vårda tar man vädret på allvar. Ordentliga hagelskurar har förstört skörden tidigare på Karl Ers Frukt. Sedan några år tillbaka finns en väderkanon på plats för att hindra att det händer igen.

För familjen Karlsson i Tjudö på Åland är vädret mera än ett samtalsämne. Skörden, företaget och hela utkomsten hänger på det.

Annika Karlsson släkt har drivit gården Karl Ers sedan 1653. Hon är därmed 13:e generationen i ledet. Den traditionella gården har en händelserik historia där såväl kor som frukt- och växthusodlingar spelat viktiga roller.

Annikas make Kristian Karlsson är också född i jordbrukarmyllan. Han är tredje generationens fruktodlare.

500 blev 120 000

När paret Karlsson kom igång med sin gård tillsammans, kring 1993-1994, fanns där 500 äppelträd. I dag har familjeföretaget 120 000 äppelträd och 13 000 päronträd att ta hand om.

Paret Kristian och Annika Karlsson har med sitt familjeföretag över 130 000 träd att ta hand om.

Skötseln av träden och hanteringen av frukterna är en blandning av hantverk och högteknologi. Äppelgården har gått in för tunnskaliga sorter, vilket ger goda äpplen men gör dem extrakänsliga för stötskador.

Trots stora volymer rörs varje äpple varsamt av en människohand minst två gånger innan de lämnar gården. Äpplen plockas manuellt från träden samt in i lådorna, för att säkerställa kvaliteten. Högteknologin kommer in till exempel genom att varje äpple tvättas noggrant och fotas tio gånger för att kunna sorteras rätt.

Lådorna skapas automatiskt och det hela blir en process där maskiner och människor samarbetar.

Äpplen och päron

Ett äpple är inte bara ett äpple, det står helt klart efter ett besök på gården. På Karl Ers är det med stolthet i rösten företagarfamiljen garanterar en ren, färsk och inhemsk produkt.

– Många andra länder tillåter kemisk efterbehandling av äpplen, vilket betyder att det inte ens behöver vara årets skörd du köper i butiken när man köper utländska äppel, säger Kristian Karlsson.

– Våra äppel är trygga, har bra kvalitet och smakar bättre, om man får lov att säga så, säger han.

Samma sak gäller också päronen. För fruktgården är päronen lite otympligare än äpplen att handskas med och kräver mera omvårdnad. Samtidigt är päronen en viktig och växande kategori som vinner mark i takt med att flera får upp ögonen för att det går att handla inhemska päron.

Stor satsning på längre tillgång till rena frukter

Kemisk efterbehandling kan göra att utländska äpplen blir stöttåligare och håller längre. Rena inhemska äpplen har därför traditionellt en kortare säsong att jobba med.

De åländska odlarna arbetar nu hårt för att kunna förlänga försäljningsäsongen utan kemikalier.

– För oss är det viktigt att det finns inhemska äpplen så länge som bara möjligt i affärerna utan att smak eller renhet påverkas.

Karl Ers Frukt satsar därför som bäst på ett nytt, specialbyggt lager. Logiken bakom hela lagret är att bygga det på ett ”lufttätt” sätt och sedan med maskineri ta bort syre ur lagret.

Med hjälp av det nya lagret kan äpplen därmed hålla sig fräscha längre utan behandlingsmedel. Företaget byggde sitt första lager med den här principen 2010 och det här blir en utvidgning som möjliggör försäljning av ännu flera äppel under vinterhalvåret.

Nybygget kommer att rymma 300 ton äpplen. Karl Ers Frukt gör sin satsning på samma gång som tre andra åländska äppelodlare gör motsvarande investeringar.

Genom koordineringen pressas kostnaderna och servicen blir billigare på sikt. Tillsammans kan aktörerna förändra branschen och göra förutsättningarna bättre för att kunna äta inhemska äpplen under en längre tid på året.

Åland en viktig aktör

På Åland finns cirka 45 äppelodlare. De är flitiga, har klimatet på sin sida och uppskattas stå för upp till tre fjärdedelar av produktionen av de finländska äpplen som säljs i butikerna i landet.

Karl Ers Frukt på egen hand räknar med att de står för 15-17 procent av marknaden. Familjeföretaget sysselsätter 10 heltidsanställda året om samt upp till 30 till under högsäsongen.

– Vi har en väldigt bra personal, många av dem har jobbat här i över tio år, säger Annika Karlsson.

Vi har en väldigt bra personal, många av dem har jobbat här i över tio år.

Kontinuiteten är viktig. Om man själv beskär ett träd, som personalen på gården gör varje år, och samma person sedan plockar frukterna ser han/hon med egna ögon vad som fungerar och vad som inte gör det under årens lopp.

Hagel en katastrof

Såväl 2004 som 2014 drabbades Karl Ers Frukt ordentligt av hagelskador. För försäljningen är det extremt viktigt hur äpplen ser ur och skador gör dem osäljbara. Hagel kan och har förstört upp till 90 procent av skörden.

Äppeljuicen som görs på gården går att köpa i butiker i Österbotten.

Annika Karlsson berättar att företagarfamiljen haft lust att ge upp de åren när skadorna varit som värst. Hon säger att orsaken till att de över huvud taget orkat fortsätta är att personalen pushat dem vidare. En del av skörden har på det viset kunnat räddas och bli juiceäpplen.

Karl Ers erbjuder nämligen en äppeljuice, mycket smakrik men samtidig helt utan socker och helt utan tillsatsämnen.

– Det är glädjande att speciellt den unga generationen i dag är mycket medvetna om vad de konsumerar, säger Kristian Karlsson.

Ett parti äppeljuice, i tre liters lådor, packas som bäst för transport till fastlandet när Botnia Insider är på plats.

– En del av dem är faktiskt på väg till S-market i Vörå, säger Annika Karlsson.

Kanonbra idé

Efter hagelkatastrofen 2014 började familjeföretaget på allvar utreda idéer om hur hagelskador i framtiden kunde undvikas. De hittade lösningar som till exempel nät men inget som passade just deras verksamhet och kostnadsmässigt kunde försvaras.

Paret fick höra talas om en belgare som tillverkade hagelkanoner, som andra odlare framgångsrikt redan provat. Grundtanken bakom det hela är att skapa en kanon, som i sin tur kan skapa lufttryck och rotation i luften när sannolikheten för hagelskurar är hög.

Rotationen i luften ska hindra hagel från att bildas och se till att nederbörden kommer ner som regn i stället.

Den japanska bilindustrin sägs ha använt liknande kanoner under en längre tid för att undvika hagelskador. Logiken där är att det snabbt blir väldigt dyrt med hagel när man har nya bilar parkerade utomhus.

Så här ser hagelkanonen ut.

På Karl Ers Frukt följer man noggrant med vädret med en avancerad mätutrustning. Beslutet att använda kanonen tas i realtid om och när situationen kräver det.

Kanonens verkan är svår att mäta eftersom ingen med säkerhet vet hur läget hade varit utan kanonen. Mycket positivt och lovande är i alla fall att gården inte har haft några hagelskador på de år som kanonen använts, på de 90 hektar som skyddet täcker.

Att paret Karlsson har stenkoll även på andra väderfenomen än hagel står klart när man pratar med dem. Sol och regn är också avgörande för skörden.

– Vår största tillgång är Tjudö träsk, utan sötvatten har vi inte förutsättningar att odla frukt, säger Karlsson och pekar ut över en sjö bredvid äppelodlingen.

Flitiga arbetare oberoende storlek

Bland de flitiga arbetarna på gården hittas också bisamhällen. På Karl Ers Frukt har man under de senaste åren verkligen fått upp ögonen för hur viktigt arbete bina gör.

Åländska bin, unika i sitt slag, spelar en viktig roll på gården.

Insikten har ändrat på hur hela gården sköts. Numera är man noggrann med att inte klippa gräset för kort och se till att bina har något att äta även på sidan om den korta äppelblomningssäsongen.

För övrigt kan också nämnas att de åländska bina är unika i sitt slag. Åland har nämligen en status som en varroafri zon, vilket är en riktig bedrift i dagens globaliserade värld. Varroakvalster har nämligen orsakat bidöd i stora delar av övriga världen.

LÄS OCKSÅ:

ÅLANDSTEMA: Chipsfabriken på Åland är rustad för framtiden

Lämna ett svar