Skribenten Maria Swanljung jobbar som finansieringschef vid NTM-centralen i Österbotten.
Finland har ännu en hög självförsörjningsgrad för baslivsmedel (mjölk, spannmål, kött, ägg). Till den här situationen bidrar i högsta grad jordbrukarna i landskapet Österbotten. I landskapet bedrivs en mångsidig produktion, så gott som alla produktionsinriktningar är representerade.
En hög självförsörjningsgrad är ingen självklarhet. För att driva en framgångsrik livsmedelsproduktion krävs det att jordbrukarna investerar i produktionen och tar i bruk de senaste teknologiska innovationerna samt att det finns unga övertagare till företagen.
Så vad är det då man investerar i för tillfället? De flesta investeringarna gäller energisparande åtgärder och förbättrande av miljön. Som energisparande åtgärder investeras i bl.a. solpaneler, effektivare LED-lampor och värmecentraler som minskar beroendet av olja. Miljöåtgärderna gäller till största delen täckdikningar av åkermarken, eftersom klimatet ser ut att bli allt mer oförutsägbart med långa regn- och torrperioder.
För en säkrare skörd krävs tillräcklig torrläggning. I Österbotten är det mycket vanligt att man utför reglerbar dränering, där man med reglerbrunnar kan höja vattennivån i marken vid torka. En gröda i kraftig tillväxt tar tillvara näringsämnena i marken och förhindrar urlakning av desamma.
De flesta investeringarna gäller energisparande åtgärder och förbättrande av miljön.
Investeringar i biogasanläggningar uppmuntras, och i Mellersta Österbotten har det byggts en del sådana i samband med stora mjölkgårdar. Gällande biogas är det stora projekt på gång i landet, det kommer att höras mer om detta inom kort.
I synnerhet inom specialproduktionen (t.ex. grönsaksodling) satsar man på ny teknologi, närmast användning av GPS-styrning (satellitnavigering) av maskinerna för precisionsplantering och för exaktare spridning av gödsel och eventuella växtskyddsmedel.
Stora investeringar i utökande av produktionen har varit få de senaste åren. Många faktorer har bidragit till detta, huvudsakligen kanske det osäkra ekonomiska läget, då bl.a. priset på insatser har stigit kraftigt, liksom räntorna.
Investeringar i produktionen behövs för att uppehålla en hög självförsörjning. Lyckligtvis ser det ut att börja röra på sig också på den här fronten, det finns planer på bl.a. nybyggen och utvidgningar av ladugårdar.
Ett orosmoment för framtiden är att det kan vara svårt att få övertagare av jordbruken. Detta är ett problem i hela landet. Medelåldern på jordbrukarna stiger sakta men säkert och är nu 54 år i hela landet enligt Naturresursinstitutet LUKE (2023).
Detta är visserligen ett problem i hela EU, där en tredjedel av företagarna på familjejordbruken är över 65 år. Men också här ser vi en viss ljusning i Österbotten; år 2023 beviljades stöd för nästan dubbelt fler generationsväxlingar än år 2022.
LÄS OCKSÅ:
Mika Palosaari: “Aluehallintouudistus uudistaa ja haastaa aluettamme”