Skribenten Kjell Blomqvist är Senior Private Banker, Ålandsbanken.
På kapitalmarknaderna har fokuset en längre tid hållits på ränteutvecklingen. För att stävja den snabba inflationsutvecklingen har centralbankerna tvingats agera kraftfullt. Europeiska centralbanken (ECB) har höjt sina styrräntor med hela 4,5 procentenheter sedan juli 2022. Depositräntan, dvs. bankernas inlåningsränta, ligger på 4,0 % och den vanliga referensräntan för bl.a. bostadslån, 12 månaders euribor, ligger i skrivande stund på 4,04 % (10.11.2023).
Förändringen innebär en normalisering av räntemarknaderna. En normalisering till det ”gamla normala” då vi ända sedan finanskrisen 2008 levt i en nollräntemiljö, som nästan hann bli ”det nya normala”.
Dagens räntenivå är således inte i sig onormalt hög, utan snarare på en normal nivå ur ett historiskt perspektiv. Det som däremot varit exceptionellt är snabbheten i ränteuppgången, samt det faktum att ränteuppgången startade från en extremt låg nivå. Att vi återvänt till mer normala förhållanden på räntemarknaderna är en positiv sak, men den snabba förändringen kan för många vara smärtsam.
Räntan – drivmedlet i kapitalmarknadernas diskonteringsmaskin
Kapitalmarknaderna hålls i gång av en enorm ”diskonteringsmaskin”, vars drivmedel är den ”riskfria räntan” (t.ex. 12-månaders euribor på korta sidan och amerikanska 10-årsobligationen på långa sidan). Drivmedlets pris är av stor betydelse. Olika former av tillgångsslag prissätts genom diskontering av framtida kassaströmmar. När räntan stiger ger diskonteringen en värdesänkande effekt på aktier, räntepapper, bostäder m.m.
Det positiva är att avkastningsförväntningarna även vanligen stiger. När räntan stiger – och dina aktier och räntepapper sjunker i värde – så kan man se denna nedgång som att avkastningsgenereringen skjuts framåt i tiden, dvs. avkastningsförväntningarna stiger. Det här är förstås en kraftig förenkling och vi bortser från andra eventuella konsekvenser av räntehöjningarna, t.ex. att överskuldsatta bolag kan få problem med återfinansiering.
Såg vi räntetoppen för denna gång?
Vi har nu antagligen – obs, ingen garanti! – räntetoppen bakom oss i denna räntehöjningscykel. Vi kan börja räkna med att ECB troligen inte behöver göra fler räntehöjningar och 12-månaders euriborräntan har troligen sett sin högsta punkt i denna räntehöjningscykel, med 4,2288 % från den 29 september.
I slutet av oktober gick 12-månaders euriborräntan under 6-månaders dito för första gången på 15 år. Det här signalerar vad marknaden förväntar sig framöver på den korta räntefronten (dvs. förväntningarna på ECB:s framtida agerande), vilket stöder uppfattningen om att räntetoppen skulle vara bakom oss.
Vi kan även ta futurmarknaderna till hjälp för att se var marknadsaktörerna räknar med att euriborräntorna kommer att ligga ett, två och tre år fram i tiden. I skrivande stund förväntas de korta euriborräntorna börja röra sig nedåt under våren 2024 och under slutet av året ligga på drygt 3 %, dvs. ca en procentenhet lägre än för närvarande. Under 2025 – 2026 förväntas euriborräntorna stabilisera sig i trakten 2,5 – 3,0 %.
Vi får främst tacka den snabba nedgången i inflationstakten på sistone för de neddragna ränteförväntningarna.
Räntetoppens betydelse
Att ränteförväntningarna börjat svänga neråt är psykologiskt mycket viktigt. Bolagen ”vågar” ta steget ut och göra sina investeringsbeslut, bostadsköparna vågar gå vidare med sina drömmar, placerarna blir mer riskbenägna och vågar höja aktieexponeringen samt gå in i längre obligationer, etc.
Aktiemarknaderna är historiskt sett relativt attraktivt värderade i Europa och Norden. Småbolagen drabbades extra hårt av den kraftiga inflations- och räntestegringen, och är nu speciellt förmånligt värderade relativt storbolagen. Ett stopp i ränteuppgången kan vara den katalysator som behövs för att småbolagen ska börja avkasta igen.
Räntemarknaderna erbjuder nu beaktansvärda placeringsalternativ på olika risknivåer. Om räntorna sjunker kan det bli en extra skjuts till avkastningen via kursvinster. Förutom räntefonder kan man dra nytta av ränteavkastningsmöjligheterna genom att öppna en tidsbunden deposition hos banken.
Det var länge sedan som det fanns så här bra med möjligheter att bygga en väldiversifierad placeringsportfölj med goda avkastningsförväntningar på bred front – inklusive ränteplaceringar!
LÄS OCKSÅ: