En fallstudie har borrat sig in i vad bygget och renoveringarna vid Petalax lågstadieskola kostat sedan 1976. En liten allians med experter kämpar för att få till stånd långsiktiga beslut och bättre helhetssyn i byggbranschen.
Petalax lågstadieskola byggdes 1976. Kaspar Kuusk har gjort ett examensarbete för sin ingenjör (YH)-examen i produktionsekonomi vid Novia om historiken och kostnaderna som kan kopplas till fastigheten.
Petalax lågstadieskola har under åren haft problem med fukt, vattenskador och inomhusluft.
– Mitt examensarbete är en fallstudie som går igenom problemen som skolan haft, varifrån de kom, vad som gjorts för att åtgärda dem och vad det kostat, säger Kaspar Kuusk.
Tungt och meriterande jobb
Stefan Granqvist, pensionerad överlärare från Novia, har genom åren sett många examensarbeten. Granqvist beskriver arbetet som Kaspar Kuusk gjort som både tungt och meriterande.
– Det är ett otroligt ingående arbete som förklarar hur ekonomin på riktigt sett ut, säger Stefan Granqvist som nu verkar som forskare och företagare, bland annat via det egna bolaget Kve-trade Ab.
Rejält dyrare än beräknat
Kaspar Kuusk har beräknat att den initiala kostnaden för att bygga Petalax lågstadium motsvarade ungefär 1,8 miljoner euro i dagens penningvärde.
De planerade kostnaderna fram till år 2020 borde ha uppgått till cirka 2,8 miljoner euro, om allt gått som planerat, det vill säga. De verkliga kostnaderna landade på 4,9 miljoner euro.
Totalt med bundet kapital har skolan hittills kostat 6,7 miljoner euro, med kommunen andel på 5,5 miljoner euro. I de högre siffrorna innefattas till exempel också hyror för baracker.
Inget unikt skräckexempel
Byggnadsarkitekt Johan Ångerman, som driver Arkitekttjänst Johan Ångerman, anser att siffrorna som räknats fram är alarmerande men är samtidigt inte chockad. Johan Ångerman säger att Petalax lågstadieskola inte är ett unikt skräckexempel.
– Den här skolan har ändå gått att rädda, det finns värre exempel där byggnaderna behövt rivas, säger Johan Ångerman.
Johan Ångerman säger att han vill ge en eloge till Malax kommun som varit mycket öppna med siffrorna och på riktigt strävar efter en förbättring.
Kämpat länge för ändring
Mikael Anderssén, vd för Drytec, har under många år jobbat med innemiljö och fuktrelaterade problem i fastigheter. Både inom forskning och utveckling inom Yrkeshögsskolan Novia och idag som gästföreläsare i inomhusmiljö och byggnadsfysikaliska mätningar.
För femton år sedan låg hans eget fokus på att utveckla bättre analysmetoder för att förstå problematiken.
– Idag vet vi mera om fuktmekanik och de faktorer som påverkar innemiljön, men det finns ännu fundamentala problem inom byggprocessen som är utmanande att åtgärda, säger Mikael Anderssén.
Mikel Anderssén menar att Kaspars examensarbete visar på det långa perspektivet som behövs för att förstå byggprocessen och förvaltningen, och visar på möjligheterna till ett bättre byggande.
Det finns ännu fundamentala problem inom byggprocessen som är utmanande att åtgärda.
Allians för bättre byggande
Stefan Granqvist, Johan Ångerman och Mikael Anderssén samarbetar för att få till stånd förändringar i byggbranschen.
Alliansen som de skapat i frågan jobbar till exempel med att ta fram en beslutsmodell som kan användas för stöd när framtida byggbeslut tas.
– Vi vill inom alliansen visa på vilka besparingar vi kan göra ekonomiskt, miljömässigt och inom boende och arbetshälsa genom att lämna det experimentella byggande vi gjort de senaste 70 åren, och istället utnyttja kunskapen till att göra bättre och mer långsiktigt hållbara lösningar, säger Mikael Anderssén.
Slutsatserna från Kaspar Kuusks examensarbete bidrar som en byggsten i processen att skapa smartare beslut i framtiden.
Brådskan kostar
Ett av grundproblemen både trion och examensarbetet tar upp är brådskan som ofta gäller när något ska planeras. Tyvärr kan snabbt och billigt ändå bli arbetsdrygt och dyrt i längden.
– Och det är ofta skattebetalarna som betalar, säger Johan Ångerman.
Nyckelord som experterna återkommer till för att minska problemen i framtiden är undersökningar, planering och upphandling. Görs rätt saker i rätt tid går det att spara stora pengar på drift och underhåll.
Johan Ångerman säger att pengar dessutom bara är en aspekt. Genom att göra rätt saker kan också miljön belastas mindre och hälsoaspekter bli bättre, som hur människorna mår inne i byggnaderna.
– Dessa värden är minst lika viktiga men pengar är lättare att mäta, säger Johan Ångerman.
Det händer nu
Kaspar Kuusks examensarbete ger en bra bild av hur läget varit för en enskild skolbyggnad. Granqvist, Ångerman och Anderssén anser att det skulle vara värdefullt med fler fallstudier för att upptäcka generella mönster.
Trion planerar därför söka pengar för att möjliggöra mera forskning. Genom informationen som skapas kan sedan verktygen och modellerna som tas fram för beslutsfattande bli bättre.
Behovet av beslutsverktyg är konstant eftersom många beslutsfattare byts ut vart fjärde år, och senast då borde de nya förmågorna utbildas.
Stefan Granqvist säger att det för alliansen nu också följer en upplysningsfas. Trion kommer att ta kontakt med till exempel kommuner och erbjuder information och föreläsningar.
LÄS OCKSÅ:
Mauritz Knuts: ”Byggnadsbranschen håller i nycklarna till koldioxidneutralitet”