Regionalt samarbete i kampen mot global uppvärmning ledde till ny kunskap om biokolframställning

Ett projekt med målsättningen att tillverka en värdefull produkt av det organiska slam som produceras av kommunala och privata företag har nu avslutats. Slam och rötrest, en biprodukt som idag inte behandlas på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, skulle kunna göras till biokol.

Under året som gått har alltså regionen fått ny kunskap kring hydrotermisk karboniseringsprocess, så kallad HTC-teknik. Det var också kontentan på ett slutseminarium som hölls i slutet av november på Academill.

Cataldo De Blasio, projektledare och biträdande professor i energiteknik på Åbo Akademi, beskriver behovet av cirkulära resurser som skriande.

– Vi behöver övergå till förnybar energi och arbeta för att nå eu-målen för zero waste och cirkulär ekonomi.

Ett intensivt år av testning

Det korta projektet med det långa namnet ”Implementering av en hydrotermisk karboniseringsprocess för bortskaffande av slam och våta organiska strömmar” genomfördes av Åbo Akademi i samarbete med Novia och Vasa universitet.

Under ett års tid har projektet, med project manager Cynthia Söderbacka från Novia i spetsen, drivit en HTC-anläggning i pilotskala på RECOMILLs område i Korsholm. Förstudierna och processintegrationen med avseende på HTC-tekniken har tagits fram av Dr. Karhan Özdenkci på Åbo Akademi.

Under sommaren har försök gjorts med att producera biokol från olika organiska substrat i testanläggningen. Det har även tagits prover under processens gång, som analyserats av Vasa universitet.

Stor potential för HCT-tekniken inom jordbruket

Målprodukten av HTC-tekniken, biokol, som testas fram på Recomills anläggning, är unik i Finland.

Jan Hägg, business development director på RECOMILL, vill genom HTC-tekniken utveckla behandlingen av avloppsvattenslam och rötrester från biogasanläggningar.

– Den metod som vanligtvis används i biogasanläggningar är att kompostera rötrest. Rötresten lagras därefter i stora, öppna, illaluktande fält. HTC-tekniken ger oss möjligheten att producera biokol direkt från rötresterna och därmed kringgå komposteringsmetoden.

Ett möjligt användningsområdet för biokolet som Recomill utvecklar är gödsel. Hägg framhåller särskilt lönsamhetsaspekten med biokol.

– Tillgången på konstgödsel har minskat och priserna har ökat snabbt, vilket innebär stora utmaningar för lantbruket när det gäller lönsamhet. HTC-tekniken möjliggör effektiv bearbetning av slam och annan biomassa samtidigt som den möjliggör kommersiell verksamhet.

Vår roll har varit att sätta exempel kring förnybara resurser, som vision för framtiden.

Goda effekter på miljö och ekonomi ska locka aktörer att satsa

Samarbete har varit en avgörande faktor för projektets framgång. Projektmedlemmarna hoppas nu att andra aktörer inom produktion av biomassa och biodrivmedel ska upptäcka de fördelaktiga effekterna av HTC-metoden och tillsammans skapa synergier.

Projektledare De Blasio ser stor potential i Vasaregionen:

– Österbotten är en region med en unik miljö för att utveckla och koppla samman teknologier och integrera processer, aktörer emellan. Ett exempel är Stormossen som förädlar stadens avfall till förnybar energi.

Ny kunskap till regionen som bas för fortsatt forskning

På slutseminariet framkommer, att övergången från teori till praktik ändå inte gått helt som på Strömsö. Tryck, temperaturer och slammets egenskaper påverkade processen i oväntade riktningar och försvårade driften av pilotanläggningen. Men, en slutprodukt blev det. Biokolet, i form av pellets, är trots sitt ursprung helt sterilt.

Med HTC-projektet ville projektledare De Blasio öka medvetenheten kring optimal användning av resurser; i detta fall vårt avfall.

– Vår roll har varit att sätta exempel kring förnybara resurser, som vision för framtiden.

Han är nöjd med resultaten som uppnåtts även om den tänkta processen inte gick att demonstrera fullt ut.

– Vi lyckades lära oss mycket på kort tid. Utmaningarna i praktiken hör till, det viktigaste är utbytet av ny kunskap.

LÄS OCKSÅ:

Stort samarbetsevent fyllde Technobothnia – Studerande MATCHades ihop med företag och organisationer

Vaasan oppilaitokset vihreän siirtymän yhteistyöhön – Mukaan halutaan vielä yrityksiä ja osaajia