Finlands målsättning att bli ett koldioxidneutralt samhälle 2035 innebär en komplex utmaning och en tidspressande situation för företagen. För att stödja små- och medelstora företag i Österbotten har de regionala utvecklingsbolagen gemensamt initierat projektet SOF: Sustainable Ostrobothnia as a Forerunner. Med projektet vill man stöda företagen i deras eget hållbarhetsarbete, finna eldsjälarna i verksamheterna och påbörja en regional förändringsresa mot cirkulär ekonomi.
Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Dynamo Närpes och Kristinestads näringslivscentral har nyligen beviljats ett samprojekt för att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt, attraktivt och hållbart näringsliv i Österbotten. Budskapet är tydligt: Det är dags att tänka på dessa frågor nu, i tid, innan det blir ett måste.
I motsats till de två tidigare hållbarhetsprojekt som genomförts vill utvecklingsbolagen nu rikta sitt engagemang längre ned i leveranskedjorna.
– Tidigare projekt har riktat sig brett och jobbat med de större företagen som nu redan kommit en bit på vägen i sitt hållbarhetsarbete. Med de här projektet vill vi specifikt nå deras underleverantörer så vi kan rusta dem för de stora omställningskrav som ställs, säger Pia Holkkola-Löf från Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia.
Förutom att de små- och medelstora företagen ska lyckas behålla sin konkurrenskraft vill projektet sporra företagen att gå i bräschen.
– Den gröna omställningen är i full gång. Nu har vi chansen att lyfta fram Österbotten som ett nav för hållbarhet och cirkularitet, säger Hanna Malkamäki från VASEK.
Förändring kräver investeringar och i framtiden kan det bli dyrt att vara ohållbar.
Intresse finns internationellt
I takt med att investerare i Europa börjar intressera sig för hållbara investeringar och innovationer uppstår en möjlighet för österbottniska företag att visa framfötterna.
– Vi ser att Österbotten kan bli ett nav för hållbarhet, cirkularitet och regenerativitet. I projektet sätts därför stor vikt på att lyfta föregångare och att profilera Österbotten som
Nordens mest hållbara landskap, säger SOF:s projektchef från Dynamo Närpes Fredrik Hanstén.
För att kommunikationen skall vara trovärdig behöver det arbete som här görs också kvantifieras och stödjas upp av data. Genom olika hållbarhetsberättelser behöver resultaten i företagen och regionen kommuniceras och paketeras. Huvudmålet är att skapa en kommunikationsstrategi med en årsplan kring hur Österbotten skall få synlighet internationellt, samt att även skapa synlighet i en handfull internationella nätverk och på konferenser.
Fokus ligger nu på att kommunicera information till företagen. Vad de nya kraven innebär för dem och vilka möjligheter de har för att skapa nya affärsmodeller inom grön omställning. Redan nu är det möjligt att få finansiering från Business Finland, NTM-centralen och på EU-nivå.
En myt att det kostar för mycket
Att företag kan göra både inbesparingar och tjäna pengar på hållbar utveckling är fortfarande svårt att nå ut med.
– Vi vet att de mindre företagen har bråttom och tiden är dyrbar för dem. Vi ska göra det värt att delta, säger Holkkola-Löf.
Faktum är att företag har allt att tjäna på grön omställning, och allt att förlora på att vara ohållbar. Mindre företag behöver vara beredda när kunder och kunders kunder vill ha hållbarhetsrapporter på varor och tjänster.
– Att räkna ut olika produkters klimatpåverkan är en bra start, säger Hanstén. Inom vissa sektorer har det dessutom redan kommit certifikat som företagen kan ansöka om. Då uppstår snabbt problemet att en certifierad aktör inte kan jobba med icke certifierad. Det kan också bli så i framtiden att företag inte beviljas lån om verksamheten inte fyller vissa hållbarhetskrav.
En sak som är säker är att hållbarhetsrapporteringen kommer att bli en del av den finansiella rapporteringen för alla företag.
– Ett företag kan tappa en stor kund om de inte kan svara på dessa frågor, säger Malkamäki.
För att motivera företagen att påbörja sin gröna omställning behövs både piska och morot, säger projektledarna. Främst vill de tala om fördelarna.
– Det är en framtida konkurrensfördel att vara hållbar. Förändring kräver investeringar och i framtiden kan det bli dyrt att vara ohållbar, säger Malkamäki.
Projektet vill även lyfta fram de bra saker Österbottniska företag redan gör.
– Ibland kan det också vara så att de mindre företagen gjort bra saker, men de har inte förstått det eller tänkt på att kommunicera det utåt, tillägger Malkamäki.
Österbotten ställer om
I ett föregående projekt gjordes en färdplan för företagen, ”Österbotten ställer om”, som lyftes fram i nationella plattformen KiSu på finska, svenska och engelska. Broschyren är den enda färdplanen som gjorts på svenska på nationell nivå.
– Färdplanen är ett jättebra verktyg för oss för att nå företag och lära ut konkreta åtgärder för att bli mera hållbara och kommunicera.
Framöver kommer projektcheferna att jobba med innehåll på olika sätt i projektets material och hemsidor, som att ge exempel på företag som jobbar hållbart. De vill även lyfta fram dessa företag internationellt.
– På konkret nivå söker nu projektet pilotföretag som vill vara med och jobba tillsammans med andra företag och dela med sig. Projektet kommer att ordna olika workshops och webbinarier med idéutbyte, ett tema kan vara att informera kring vad stora företag förväntar sig av underleverantörer, kanske en rapporteringsmodell som är ny för dem, säger Hanstén.
Projektet söker eldsjälarna i organisationen, oberoende av position eller roll i företaget. Idéerna på golvet är lika värdefulla som ledningsgruppens.
– Vi söker eldsjälar som vi kan stärka, de kan vara ensamma i sina verksamheter. Det behöver inte vara VD:n som får förändringen möjlig det kan lika bra vara någon på golvet, säger
Holkkola-Löf.
Det kan också handla om projektgrupper inom företaget som redan jobbar med hållbarhet.
– Hösten går åt till att benchmarka och hitta företag som är villiga att gå hela vägen. De som brinner för det här och gör en resa. Vi vill hjälpa dem att kommunicera det här till sina
kunder.
Alla aktörer behövs i omställningen
En viktig sak att komma ihåg är att företag inte kan bli cirkulära på egen hand. Alla har samma konkurrent och det är klimatförändringen.
– Företag måste få utbyte av ett annat företag. Vem kan ta vara på spillet och hur kan man samarbeta och dela på resurser och logistik? säger Hanstén.
Öppet samarbete har man mest att vinna med, tycker projektcheferna. Även bland utvecklingsbolagen.
– Att vi som projektledare hjälper varandra i det här och når företag i hela Österbotten lägger grunden för hela projektet.
– Sist och slutligen får vi inte glömma att vi gör det här för planetens bästa, säger Malkamäki.
Vad är det egentligen som gjort att Österbotten är i framkant med hållbarhetsarbetet?
Mindre snack och mer verkstad, tror Pia Holkkola-Löf:
– I Jakobstadsregionen och Österbotten har vi identifierat att det finns i vårt dna att vi är lösningsorienterade. Vi är resursmedvetna och tänker på livscykeln från början till slut. Dessutom är företagsstrukturen inte så hierarkisk hos oss. Förändringar drivs vidare och känns viktigt. Österbottningar tillåts vara innovativa och hitta nya lösningar samtidigt som vi inte är rädda för att experimentera oss fram.
Det handlar om attitydförändringar
Hållbarhet kommer att bli mera vardag i framtiden, spår projektledarna. De nya generationerna har hållbarhetsfrågor på schemat redan under småbarnspedagogiken. När de söker arbetsgivare i framtiden kommer de att ha krav på hållbarhetstänk inom organisationen.
– Med tanke på arbetsgivarbranding är det viktigt att företaget har samma värderingar som talangerna har.
– Nu går vi inte tillbaka utan vi fortsätter på det spåret som vi är, säger Malkamäki.
Hur vi förvaltar råmaterial är av största vikt. Projektet vill samla företag som funderar på de här frågorna tillsammans.
– Cirkulär ekonomi förknippas ofta med materialåtervinning men det är den sista utvägen förklarar Malkamäki.
I en perfekt cirkulär ekonomi skulle mycket litet behöva återvinnas och produkterna skulle hållas i bruk många år och kunna repareras. Cirkulär ekonomi handlar heller inte bara om hållbarhet, utan också om företagets ekonomi, konkurrenskraft och förutsättningar att klara sig även i framtiden.
Konsumenterna efterfrågar hållbara lösningar, arbetstagare vill gärna jobba på ansvarsfulla arbetsplatser och vi har inget annat val. Det är dags att ställa om.
Projektet stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och pågår till slutet av nästa år, 31.12.2024.
Mer läsning: Österbotten ställer om – Färdplan för hållbarhet och cirkulär ekonomi (Pohjanmaa matkalla muutokseen). Bekanta dig med innehållet i färdplanen här:
Färdplanen är baserad på FN:s mål för hållbar utveckling. Bakom rapporten står de österbottniska näringslivsbolagen i samarbete med Österbottens Förbund och EU:s regionala utvecklingsfond. Rapporten har publicerats inom ramen för projektet CERM, Circular Economy Road Map and Actionplan for Ostrobothnia Region in Finland.
LÄS OCKSÅ: