Skribenten Kjell Skoglund är vd för Finsk-svenska handelskammaren.
Kommunalvalet rubbade maktbalansen i vissa kommuner men i det stora hela uteblev de skrällar som många bedömare hade räknat med. Oberoende av resultaten i de enskilda kommunerna har beslutsfattarna många svåra frågor att ta tag i eftersom pandemin har drabbat många företag och invånare hårt samtidigt som vårdköerna har förlängts ytterligare.
Om man ser till kommunsektorn som en helhet har skuldsättningen ökat betydligt under de senaste 10-20 åren. Många kommuner har dessutom höjt skatteprocenten nära eller över smärtgränsen. Det beror delvis på utflyttning och investeringar i bland annat infrastruktur men även på att staten har tillfört en hel del nya lagstadgade uppgifter på kommunerna.
Skillnaderna mellan Finlands regioner och kommuner fortsätter att öka, framför allt på grund av att invånarantalet ökar i vissa och minskar i andra. Det skadar därför inte att göra en jämförelse med de övriga nordiska länderna, även om skillnaderna och förutsättningarna mellan länderna är rätt stora.
Danmark är till ytan mindre och har tack vare en stor livsmedelsindustri bättre förutsättningar för en gynnsam ekonomi och befolkningsutveckling i de olika delarna av landet.
Norge kan med hjälp av sin starka offentliga ekonomi upprätthålla infrastrukturen och rikta omfattande subventioner till de olika regionerna.
Sverige är det land som liknar Finland mest när det gäller regionerna. Befolkningen i Sverige är ändå i högre grad koncentrerad till de större städerna i den södra halvan av landet.
Sverige har motsvarande utmaningar när det gäller glesbygden som Finland men positivt för Sverige är att flera regioner lockar till sig både invånare och investeringar. Det kanske tydligaste turn around-exemplet är Norrbotten, där fabriksbyggen i miljardklassen står i kö för att förverkligas. Det är möjligt att vända utvecklingen när förutsättningarna och attityderna är de rätta.
I det här sammanhanget kan man konstatera att ju bättre det går för grannen desto bättre är det för en själv. För finländska bolag är Sverige, Norge och Danmark lättillgängliga exportmarknader med köpstarka konsumenter och välmående företag. Om hemmamarknaden är mättad är det värt att se vilka möjligheter det finns på andra sidan Bottniska viken.
Varje euro i exportintäkter betyder arbetsplatser och skatteintäkter i den egna kommunen. När ekonomin är i balans är det möjligt att satsa på det som stärker kommunens livskraft och lockar till sig både invånare och företag. Det är där som den positiva spiralen börjar.
LÄS OCKSÅ: