Högskolestiftelsen i Österbotten firar 30 år – Marcus Wallenberg: ”Det behövs samverkan mellan näringsliv och universitet”

Rune Westergård, Martin Granholm, Joakim Strand, Ulrica Karp, Marcus Wallenberg.
Rune Westergård, Martin Granholm, Joakim Strand, Ulrica Karp, Marcus Wallenberg.

Högskolestiftelsen i Österbotten firar i dag 30-årsjubileum med prominenta gäster. Marcus Wallenberg bidrog med sin syn på samverkan mellan den akademiska världen och näringslivet.

Ulrica Karp.
Ulrica Karp.

”Jag är imponerad av den framsynthet och det mod som grundarna till stiftelsen hade för cirka 30 år sedan”, säger Ulrica Karp, styrelseordförande för Högskolestiftelsen i Österbotten, i sitt välkomsttal.

Wasa Teaters stora salong var fylld av jubileumsbesökare som var på plats för att fira stiftelsens bemärkelsedag. Högskolestiftelsen, som började med ett ganska blygsamt kapital, förvaltar i dag cirka 38 miljoner euro.

– Under åren har stiftelsen därtill delat ut över 15 miljoner euro i bidrag, stöd och stipendier, säger Karp.

Wallenberg ställde upp

Marcus Wallenberg.
Marcus Wallenberg.

En ytterst välmeriterad panel fanns på plats för att diskutera samverkan mellan högskolesektorn och näringslivet ur ett nordiskt perspektiv.

Huvudpersonen var den svenska industriprofilen Marcus Wallenberg, med via videolänk. Marcus Wallenberg lyfte fram betydelsen av internationalisering.

– 99,7 procent av världens befolkning lever utanför Sverige, vi måste samverka för att vara konkurrenskraftiga i framtiden, säger Wallenberg.

Andra nyckelord som Wallenberg återkom till var hållbarhet och digitalisering. När det gällde hållbarhet lyfte han till exempel Wärtsiläs arbete och när det gäller digitalisering till exempel artificiell intelligens och kvantdatorer.

– Sverige och Finland har oerhörda möjligheter, vi måste våga satsa framåt och vara innovativa, säger han.

Både digitalt och på plats

Marcus Wallenbergs tankegångar fångades upp av de som var på plats i Vasa. Moderatorn Jens Berg styrde skickligt framåt hybridkonversationen.

Industrirådet Martin Granholm bidrog med flera insikter. Granholm säger att när samhället blir mera komplext så krävs mera allmänbildning.

Citecgrundaren Rune Westergård instämmer och säger att han personligen blivit hjälpt av en bred kunskap och en holistisk syn.

Joakim Strand.

Riksdagsledamot Joakim Strand dundrade på om hur goda förutsättningar det finns här i Vasaregionen. Strand poängterade ändå att vi måste bli ännu bättre på att skapa stimulerande miljöer som är så bra att man vill utveckla sig själv.

– En annan ödesfråga är att få de globala företagen att placera sin forskning och utveckling här, säger Joakim Strand.

– Här spelar EnergySampo en stor roll, säger han.

Diskussionen tangerade även vilket inflytande som näringslivet borde ha i högskolevärlden. Åbo Akademis rektor Moira von Wright sade det kanske bäst i sin hälsning.

– Forskning i våra universitet ska vara fri men också bidra till att lösa vår tids största utmaningar, säger von Wright.

Moira von Wright menar att slutresultatet brukar bli bäst när universitet, högskolor och finansiärer samverkar.

Forskarfellow nummer 1 redan här

30-årsjubileet handlade inte bara om dagens festligheter. Som en del av sin jubileumssatsning möjliggör Högskolestiftelsen i Österbotten ett nytt forskarfellowprogram.

Programmet ger internationella forskare möjlighet till forskning och nätverksskapande vid Åbo Akademi i Vasa.

Professor Xiao Lan Curdt-Christiansen är programmet första forskarfellow. Hon var på plats på festligheterna för att ge en inblick i sitt arbete.

Familjespråket viktigt

Xiao Lan Curdt-Christiansen
Xiao Lan Curdt-Christiansen

Xiao Lan Curdt-Christiansen höll ett föredrag som handlade om huruvida familjens språkpolitik har betydelse. Hennes korta svar på den frågan är ja, absolut.

Curdt-Christiansen räknar upp en rad fördelar med tvåspråkighet jämfört med enspråkighet. Tvåspråkigheten bidrar till att hjärnan utvecklas på ett flexibelt sätt.

När det gäller språket kan föräldrarnas aktiva val spela en stor roll. Curdt-Christiansen tar ett exempel med två kinesiska föräldrar som började prata kinesiska med sitt barn. Men eftersom familjen bodde i England var barnet på väg på ett engelskspråkigt dagis.

Föräldrarna blev oroliga över att barnet inte skulle kunna kommunicera på dagiset och bytte därför hemmaspråket till engelska. Det lyckades bra men ledde samtidigt till att barnet helt tappade kinesiskan.

– Flickan kunde inte längre prata med sina mor- och farföräldrar, säger Curdt-Christiansen.

– Det är sorgligt men kunde ha undvikits genom att bara tillföra ett språk, säger Curdt-Christiansen.

LÄS OCKSÅ:

Högskolestiftelsen i Österbotten jobbar gärna som startmotor – Energiteknik och IT-satsning bra exempel

Vastaa