Högskolestiftelsen i Österbotten tar tacksamt emot donationer av alla storlekar. Skatteavdrag för donationer kan vara en morot men allt bottnar ändå i arbetet och forskningen som pengarna möjliggör. Här kommer några konkreta exempel.
Sociala robotar är robotar som kan prata, förstå tal och på olika sätt anpassa sig till vad människor gör. I Vasa pågår som bäst ett projekt som tar reda på vilken roll sociala robotar kan ha när det gäller undervisning.
– Vi tittar specifikt på matematikundervisning och studerar den sociala interaktionen mellan elever och NAO (red. anm. en social robot), säger Mats Braskén, universitetslärare i fysikens didaktik vid Åbo Akademi (ÅA).
Med i forskningen är ett stort team med expertis från olika kunskapsområden.
– Det är ett tvärvetenskapligt projekt där många bidrar till en ökad förståelse, säger Ann-Sofi Röj-Lindberg, forskningsledare i de matematiska ämnenas didaktik vid ÅA.
Spel med NAO
Projektet heter ”Sociala robotar inom skolmatematisk praktik (SoRoMa – del 2)”. Det fokuserar på de sociala robotarnas potential inom undervisning och lärande i matematik i grundskolan.
Forskningsgruppen har utvecklat ett matematikspel som kan spelas människor emellan, eller med NAO och en människa. Eleverna har under olika förhållanden fått spela mot och med roboten medan forskarna studerat samspelet.
– Barnens reaktioner varierar, många är entusiastiska för att få spela med roboten medan andra kan vara rädda och tycka att den är otäck, säger Mattias Wingren, doktorand i utvecklingspsykologi vid ÅA.
Elever från Vasa Övningsskolas årskurs 5-6 har ställt upp, i samarbete med läraren Anna Wulff.
Experience Lab
Forskningsprojektet ”SoRoMA” möjliggörs med stöd av Högskolestiftelsen i Österbotten. Själva forskningslaboratoriet Experience Lab i Academill i Vasa, där mycket av forskningen pågår, har också till stora delar möjliggjorts med stiftelsens stöd.
– Högskolestiftelsen i Österbotten är mycket viktig för Experience Lab och har hjälpt till att bygga upp hela labbet, säger Sören Andersson, laboratorieingenjör vid ÅA/Experience Lab.
Kollegan och planeraren Joachim Majors instämmer. Han är djupt involverad i en annan projekthelhet, ”Reboot”, som högskolestiftelsen också stöder.
– Ett stort tack ska riktas till Högskolestiftelsen i Österbotten som möjliggör verksamheten, säger Joachim Majors.
Morgondagens enkäter redan här
En traditionell enkätstudie i pappersform kan till exempel undersöka hur något varit eller hur något har upplevts. Perspektivet bakåt kan vara långt, kanske en månad eller till och med ett år. En typisk fråga i en enkät kunde vara ”Hur har du mått under det senaste året?”.
Det är en bra metod för att studera vissa saker men har uppenbara brister när det gäller att undersöka fenomen och känslor i realtid. Numera finns det ändå många olika digitala verktyg som klarar av det bättre.
De digitala verktygen kan skicka frågor till exempel till mobiltelefonen flera gånger om dagen och samla in aktuell data, som till exempel om hur du mår just nu.
Projekthelheten ”Reboot” har borrat sig in de nya datasamlingsmetoderna.
– Vi utvecklar metodkompetens, vi lär oss hur man bygger upp studier och hur man analyserar dem, säger Patrik Söderberg, universitetslärare i utvecklingspsykologi vid ÅA.
Både i skolan och utanför
Projekthelheten ”Reboot” har genomfört pilotstudier både bland elever och bland lärare. Ämnen som är bra att undersöka på det här viset kan röra till exempel mobbning eller välmående.
Tillämpningsområdena stannar ändå inte i skolan. Systemen som byggs upp kan få bredare tillämpningar exempelvis inom psykologi, hälsovård och marknadsföring.
855 000 euro delas ut i år
Högskolestiftelsen i Österbotten delar i år ut drygt 855 000 euro i understöd och bidrag. De prioriterade målen är framtidens lärande, högre teknikutbildning och välfärd och välmående i Österbotten.
Bland projekten som får finansiering i år finns ”Didaktisk utveckling av företagsamhetsfostran i åk 1-6” som på många sätt tangerar framtidens lärande.
Företagsamhetsfostran vinner mark
Företagsamhetsfostran har fått en allt större roll i skolans undervisning. Begreppet företagsamhet är ändå mångbottnat och tvetydigt.
– Det kan handla om konsten att driva och starta företag men också om att vara företagsam, säger Nina Mård, universitetslärare i historians och samhällslärans didaktik vid ÅA.
Projektet ”Didaktisk utveckling av företagsamhetsfostran i åk 1-6” genomförs som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Ung Företagsamhet Österbotten rf (UF).
UF har utvecklat ett program som heter ”Miniföretagarna”, som lär lågstadiebarn hur det går till att skapa ett företag. Undervisningen sker på barnens nivå. Projektet samlar in data om hur det här funkar i praktiken.
Projektet är som bäst inne i planeringsskedet och inleds hösten 2022. Några österbottniska skolor som genomför UF:s studieprogram kommer inom kort att kopplas till projektet.
Kunskaperna som skapas kommer till exempel att användas för att förbättra utbildning och fortbildning för lärare och lärarstudenter. Ett viktigt syfte med projektet är också att föra en kritisk diskussion om vilken plats företagsamhetsfostran kan ha i skolans bildningsarbete.
Flera högskolor stöds
Projekten som nämns i den här artikeln är på olika sätt kopplade till Åbo Akademi i Vasa. Högskolestiftelsen i Österbotten fick via bidrag av donatorn Ann-Mari Finnilä (1910-2002) mycket stora möjligheter att stöda just den typen av verksamhet, eftersom det var Finniläs önskan.
– I dag kan vi donera stora summor till Åbo Akademi tack vara Ann-Mari Finniläs donation, säger Katarina Heikius, vd för Högskolestiftelsen i Österbotten.
Högskolestiftelsen stöder också verksamhet knuten till andra högskolor i Vasa fortlöpande, men har inte samma muskler där.
– Med nya donationer skulle vi även kunna stöda andra högskolor i Österbotten på motsvarande sätt, säger Katarina Heikius.
Nya donationer kunde möjliggöra större stöd även till andra högskolor.
Avdragbara i beskattningen
Donationer och testamenten till Högskolestiftelsen i Österbotten kan vara generella eller öronmärkta. Ann-Mari Finniläs donation är ett exempel på ett öronmärkt bidrag som växt sig mycket stort under stiftelsens omvårdnad.
Donationer från 850 euro upp till 50 000 euro kan vara avdragbara i beskattningen. Mera information om detta och kontaktuppgifter till stiftelsen hittas på www.hogskolestiftelsen.fi.
LÄS OCKSÅ: