ÅLANDSTEMA: Näringsministern: Nya chanser för samarbete mellan Åland och Österbotten

Fredrik Karlström.

Coronakrisen ställde till det rejält för det åländska näringslivet. I takt med att orosmolnen skingras byggs helt nya möjligheter upp.

Ålänningar och österbottningar har alltid kommit bra överens. Det säger näringsminister Fredrik Karlström.

– Det finns en liknande mentalitet och många driftiga och drivna småföretagare både hos oss och hos er, säger Karlström.

Det finns ett samarbete mellan näringsliven, men det är inte på den nivån där det kunde vara, bedömer ministern.

– Orsaken är väl närmast att alla haft mycket att göra ändå, säger han.

Nya tider, nya möjligheter

Åland har tidigare fått stoltsera med så låga arbetslöshetssiffror som kommunerna på fastlandet bara kunnat drömma om.

Det har ändrats och under våren har Åland för första gången i mannaminne sett tvåsiffriga arbetslöshetssiffror.

Coronakrisen drabbade öriket hårt, inte på grund av smittan (Åland har i skrivande stund haft 19 bekräftade fall totalt, 0 dödsfall) men på grund av att benet till Sverige på många sätt tillfälligt sågats av.

– Norden kunde ha valt en gemensam linje för hur situationen tacklas, säger Karlström, med besvikelse i rösten eftersom Åland på många sätt hamnat i kläm mellan Sveriges och Finlands olika åtgärder.

Fredrik Karlström.

Fredrik Karlström säger att sjöfarten är hjärtat, motorn, huvudpulsådern i det åländska näringslivet. Speciellt passagerartrafiken skapar normalt mera arbetsplatser än det finns arbetskraft på Åland.

– Grunden för allt är sjöfarten, från det har sedan skapats behov av logistiklösningar, banklösningar, försäkringsbolag och så vidare, säger Karlström.

Snabba och svåra beslut

Sjöfarten i världen är ett område som fick en riktigt käftsmäll i och med coronakrisen. Resandet minskade och reserestriktioner på många håll infördes.

För aktörerna på Åland stod det snabbt klart att öriket kommer att drabbas hårt, allt från tvätterier till restauranger och hotell hänger samman med sjöfarten.

En aktionsgrupp med åländska myndigheter, näringsliv, turistorganisation och banker kallades snabbt samman. Många snabba men svåra beslut togs.

– Styrkan i det åländska samhället är att det är nära mellan allt och alla och beslutsvägarna är korta, vilket gör att det går att agera snabbt, säger Karlström.

Permittera eller gå i konkurs

Småföretagare utgör en stor och viktig del av det åländska näringslivet. Den handfull anställda som finns på många företag ses som en förlängd del av familjen.

Det är positivt på många sätt men innebär också att steget för företagare att permittera när det behövs är extremt stort.

– Ett typiskt exempel ett vanligt år är att företaget håller kvar sina anställda trots att det saknas jobb i januari till mars, säger Karlström.

Coronakrisen gjorde ändå att lejonparten av omsättningen för många försvann också i april, maj och juni. Då är det helt ohållbart att behålla hela personalstyrkan på jobb.

– Men samtidigt visste många att deras anställda inte kan leva på stödet som permitterade får och drogs sig därför från beslutet.

För att undvika att företagen går i konkurs höjde därför Åland tillfälligt på stödet som permitterade får och tog därmed ner tröskeln för åländska företag att permittera.

– Då finns det förutsättningar att starta upp igen snabbt när hjulen börjar snurra.

Då finns det förutsättningar att starta upp igen snabbt när hjulen börjar snurra.

Ett unikt stödsystem till företagen, en blandning av lån och stöd, skapades också. I tätt samarbete med näringslivet skapade man därtill 400 sommarpraktikplatser till ungdomar som annars skulle ha varit utan.

– Situation var extrem innan den lösningen, i ett skede fanns det fem lediga sommarjobb som hundratals människor skulle dela på, säger Karlström.

Turistmässigt tänkte man också om och backade insatser som var tänkta till den svenska marknaden, många gånger till förmån för den finska marknaden.

Tillbaka till samarbetet

Fredrik Karlström tror att det nu finns en god chans för samarbetet mellan Åland och Österbotten att blomma upp.

– En bas för det är det svenska språket, Österbotten är en bra väg att komma in på den finska marknaden, säger han.

För österbottningar och österbottniska företag finns det också massvis med möjligheter på Åland. Fredrik Karlström har ansvar för örikets digitaliseringsfrågor och säger att till exempel det är ett område där de inte kommit tillräckligt långt.

– När det gäller vissa saker, som till exempel Crosskey (en it-innovatör inom finansbranschen), ligger vi i framkant medan det finns områden där vi behöver hjälp med att utvecklas, säger han.

Som en politiker ser Karlström sin roll i sammanhanget som att bidra till att skapa mötesplatser och öppna dörrar. Han har själv också en företagarbakgrund och tror mycket på att göra saker och lära sig på vägen.

LÄS OCKSÅ:

Kjell Skoglund: ”Österbotten och Åland har gemensamma intressen att försvara”

Lämna ett svar