Volymer och samarbete beskrivs som nyckeln till framgång. ”200 kilogram avfall är ett problem medan 200 000 ton är en business.”
”Vi lever över våra tillgångar. Frågan är inte om vi måste ställa om, utan hur, när och med vem.”
Med det budskapet inledde Korsholms kommuns Johanna Långskog det första seminariet på årets Wasa Future Festival. Temat för det första seminariet, som ordnades av Korsholms kommun och VASEK, var cirkulär ekonomi.
– Den linjära marknadsekonomins tid är slut, säger VASEK:s Hanna Malkamäki.
– Men hur kan vi skapa värde av avfall, frågar Malkamäki av publiken.
”Ingen klarar det ensam”
Johanna Långskog och Hanna Malkamäki är snabbt inne på spåret att cirkulär ekonomi kräver samarbete. Stormossens Rasmus Hautala säger också rakt ut att cirkulär ekonomi inte ens går att uppnå på egen hand.
– Cirkulär ekonomi är en process som hanterar många spelare, säger Rasmus Hautala.
Som exempel nämner Hautala allt från kommersiella till kommunala aktörer och universitet. Hautala säger att det som bäst pågår många lovande forskningsprojekt.
– En utmaning är hur vi ska ta de fina resultat som görs på akademiskt håll och överföra dem till större sammanhang. Det som fungerar i laboratorium fungerar inte alltid på fabriksgolv.
Även om en del avfall kan vara lönsamt att hantera så finns det också sådant som bara orsakar kostnader.
– Som ett kommunalt avfallsbolag kan vi ändå inte välja och vraka utan måste ta hand om allt avfall, säger Rasmus Hautala.
Volymer avgör
Rasmus Hautala säger att ”200 kilogram avfall är ett problem men om det finns 200 000 ton så är en affärsidé, en businessmöjlighet”.
– Går det dessutom att förutspå volymen på avfallsmängden, vilket redan lyckas relativt bra, ökar möjligheterna ytterligare.
En av frågorna som engagerade publiken på plats handlade om sorterandet av avfall som privatpersoner gör. Hur kan vi veta att det på riktigt gör skillnad?
Rasmus Hautala svarar att det är en mångfacetterad fråga och till exempel beror på vilket material det handlar om. Han nämner tidningspapper som ett exempel där återvinningen är mycket effektiv medan plast däremot är något vi som samhälle inte lyckats speciellt bra med ännu.
LÄS OCKSÅ:
Wasa Future Festival pohtii keinoja tehdä Pohjoismaista johtava valtakeskus