Häng med eller häng efter – Stora ambitioner för grön transformation måste förankras i regionerna

Jerker Johnson, Åge Mariussen, Antti Mäenpää, Seija Virkkala, Rita Vilke, Zivile Raudone.
Jerker Johnson, Åge Mariussen, Antti Mäenpää, Seija Virkkala, Rita Vilke, Zivile Raudone.

En grön transformation pågår och de politiska ambitionerna är höga. Projektet GRETA, som just haft ett internationellt möte i Vasa, skapar verktyg och vägar för hur ambitionerna kan förankras.

”Green Deal”, den gröna transformationen, som är på gång i samhälle och näringsliv uppfattas som viktig. De flesta europeer, hela 93 procent enligt en undersökning, anser att vi borde göra något för klimatet.

– Men snabbt kommer komplexiteten med i bilden, vi kan inte ens säga om det är bra eller dåligt att bränna skräp för energi utan allt beror hur de andra på fältet agerar, säger Jerker Johnson, projektkoordinator för GRETA-projektet.

Klart är att det behövs både små och stora åtgärder. Samtidigt blir diskussionerna snabbt teoretiska vilket är ett problem för politiskt beslutfattande, där rakare rör uppskattas.

– Problemet är inte heller att EU har höga ambitioner utan snarare hur dessa kan förankras regionalt, säger Johnson, som också har det regionala perspektivet på klart, inte minst som regionutvecklingsexpert och internationell koordinator på Österbottens Förbund.

Enter GRETA

GRETA som står för ”Green Transformation! A Policy Tool for Regional Smart Specialisation” är namnet på ett projekt som tittat närmare på hur en grön transformation kan vara möjlig inom vissa utvalda områden.

– Vi har sett på hur den gröna transformationen ser ut och hur motståndet ser ut, för alla företag och institutioner vinner inte på en grönare utveckling, säger Jerker Johnson.

Vasa universitets Antti Mäenpää, som bland annat har regional innovationsverksamhet som forskningsintresse, säger att vinnarna är företag och aktörer som kan skapa lösningar på problem. I sammanhanget lyfter han till exempel fram Vasaregionens energikluster som ett bra exempel. Världen förändras ändå hela tiden och det ställer högre krav på partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn.

Miljön måste beaktas

Inom ramen för GRETA har man skapat en så kallad ”penta helix”, ett ramverk och modell. Transformationen sker med att aktörerna känner att miljön är viktig och att åtgärderna har en brådska. Allt flera anser att brådskan är berättigad och först det leder slutligen till att aktörerna får makten att genomföra transformeringen.

– I en komplex värld kan vi inte säga vad som är rätt eller fel utan frågan lyder om aktörerna är partners eller inte i utvecklingen, säger Johnson.

– Känner de en ”urgency”, har den en ”legitimacy” och vilken är deras ”power” i förhållande till förändringen?

50 specialister har intervjuats i olika länder runt Östersjön och modellerna har förankrats i verkligheten.

Vasa universitets forskningsdirektör Seija Virkkala säger att de inom ramen för GRETA gjort så kallade ”Stakeholder”-analyser, och sett på olika vägar till hur en grön transformation sker.

Med ”Stakeholder”, vanligen översatt till ”intressent”, menas i det här fallet alltså aktörer som på olika sätt har intressen för eller emot en grön transformation.

Storföretagen har förstått det

Åge Mariussen, som också har lång forskningserfarenhet och kopplingar till Vasa universitet, säger att de flesta stora globala företag har insett att framtiden inte är fossil och satsar som bäst därför i förnyelsebara teknologier.

Jerker Johnson instämmer och tillägger:

– Det är en tillväxtstrategi för dem och utvecklingen får konsekvenser även i Österbotten, till exempel i form av batterifabriker, säger han.

Utvecklingen får konsekvenser även i Österbotten.

Regionernas roll i det hela tål att funderas mycket på. Hur ska man på bästa sätt tackla en fabriksetablering som kanske leder till tusentals nya jobb?

– Det är en väldigt positiv utveckling men den leder till stora kommunala utgifter nu medan intäkterna kommer långt senare. Det kräver bredare offentliga axlar.

– Vi måste söka nya sätt att verka, vi måste föra dialoger och förstå företagens värld.

Åge Mariussen, som även arbetat med batteriklustret i Norge, lyfter fram att transformationen sker just i regionerna. En annan central frågeställning är hur politiska instrument kan och borde användas för att få olika aktörer att kämpa för en grönare framtid.

Erfarenheter från projektet tyder på att aktörer som verkar på en global marknad ofta är öppnare för grön transformation, de ser möjligheter medan många andra fortsätter som förr då världen förändras.

GRETA ersatte LARS

GRETA-projektet är en fortsättning på ett projekt som hette LARS, som handlade om lärande mellan regioner om smart specialisering. Från LARS-projektet fanns redan en struktur för internationellt samarbete, vilket gjorde att GRETA fick en rivstart.

Litauens Zivile Raudone, som varit med på resan, säger att samarbetet därför gått oerhört smidigt. Landsfränden och seniorforskaren Rita Vilke instämmer.

– Metodologin som utvecklats har hjälpt oss och bidragit till öppna diskussioner och till nya idéer, säger Rita Vilke.

 

LÄS OCKSÅ:

Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt LARS tar reda på hur värde skapas i olika regioner och vad vi kan lära oss av andra

Lämna ett svar